Drömska, dramatiska, gåtfulla, vackra, våldsamma kan vara några sätt att se på
hennes bilder. Ofta finns naturen med, ibland mer, ibland mindre.
– Naturen är väldigt vacker men jag känner att vi ofta glömmer bort det bakom
all stress. Jag vill visa hur vacker naturen är och hur vackra människor är
tillsammans med naturen. Men jag vill inte låta naturen ta över.
För Josefine Jönsson är det viktigt att tolkningen lämnas till betraktaren.
– Jag vill inte säga vad bilderna föreställer, alla ska sin egen uppfattning.
Josefine Jönsson utrustades tidigt av sina föräldrar med en liten kamera. Då
var det framför allt djur som spanades in framför kameran. För tre år sedan
började hon fotografera på allvar.
– Jag ritade mycket innan men så kände jag att jag ville få ut mina känslor på
ett annat sätt. Jag älskar fält och natur. Jag upptäckte ett fält med en
massa gula rapsblommor. Just då var min kompis Harriet svarthårig med blåa
slingor. Jag tänkte att det vore häftigt med den gula kontrasten mot det
svarta. När jag såg resultatet tänkte jag att man kanske skulle fota lite
mer.
Nu har hon hunnit en avsevärd bit på vägen mot att bli modefotograf med siktet
inställt på Japan.
– Om jag ska åka utomlands ska jag åka dit för att det är så häftigt mode där.
Fotgrafyrket har länge varit en manlig domän, men allt fler tjejer hittar dit.
– På min skola är det nog fler tjejer än killar.
– Jag tror att det beror på att alla är mer öppna i samhället, man ska gå sin
egen väg och det är inte så strikt längre.
Inspiration och förebilder hittade gårdagens fotointresserade i magasin och
tidningar. Idag är det förstås nätet som gäller. Där har Josefine Jönsson
hittat särskilt en fotograf vars bilder hon gillar, Annie Bertrams.
– Hon har en gotisk känsla till sina foton som jag gillar. Det är mode, men på
ett mer alternativt sätt och outfits som är mer exklusiva.
– Annars har jag egentligen inga kända förebilder. Jag brukar hänga på
deviantart.com, där lägger människor upp sina bilder för att få kommentarer
och tips.
Förutom att man hjälper varandra kan det, som i Josefin Jönssons fall, också
leda till jobb. Människor som har sett hennes bilder på nätet har tagit
kontakt och velat ha bilder.
Minst lika roligt som att vara ute med kameran är det att redigera bilderna.
Josefine Jönsson har inga svårigheter med att tillbringa halva nätterna med
Photoshop.
– Redigering är jättekul.
Och för att bli en bra fotograf?
– Man ska experimentera mycket, tänja på sina gränser och att våga ta emot
kritik. Samarbete är väldigt bra, att kunna lära sig av andra. Sen är det
förstås bäst att försöka ha en egen stil och inte försöka kopiera någon
annan då är man inte sin egen.
Till sommaren är skolan slut och goda råd om hur framtiden ska se ut haglar.
Helst vill Josefine Jönsson söka sig vidare till Fotoskolan i Gamleby. Ett
alternativ är att assistera under fotograf. Ett annat är att starta eget,
grunderna i bokföring finns.
Nyfiken på mer: josefinejonsson.carbonmade.com