”Utan djur så dör jag!” handlar om hur det är att växa upp i en liten by på landet, älska djur, ha en storasyster som vill bestämma, typ allt. Och om att världen skulle vara en bättre plats utan fiskbullar.
– Jag valde att använda pseudonym för att man kan vara friare och behöver inte oroa sig för vad andra tycker. Boken är en uppväxtskildring som ligger nära min egen barndom, säger Siri Spont.
Också vuxenböckerna är i viss mån uppväxtskildringar, men Siri Spont vill inte att böckerna blandas ihop. Att det skulle vara mindre värt att skriva för barn förnekar hon bestämt. Tvärtom tycker hon att det är mycket finare att skriva för barn.
– Barn är mycket roligare läsare än vuxna. Man måste fånga dem direkt annars lägger de bort boken. Man måste vara ärlig, barn är duktiga på att snappa upp tonfall. Man kan inte gömma sig bakom ett fint språk som man faktiskt kan i vuxenböcker.
Numera bor Siri Spont i Stockholm, men som sin barnbokshjältinna, Tilda, växte hon upp på landet. Förutom djur var läsning ett favoritintresse.
– Jag tror att jag lånade varenda bok på vårt lilla bibliotek.
Inger Edelfelt och Maria Gripe var några tidiga favoriter.
– När jag var elva år lästa jag ”Nattens barn” av Inger Edelfelt. Den betydde oerhört mycket för mig. Jag tänkte att hon verkligen skrev om hur det kändes att vara barn.
”Utan djur så dör jag” är första delen i en tänkt trilogi.
– Jag skriver för fullt på den andra.