En mäktig mangavåg svepte in över landet för tio år sedan, men sedan dess har
intresset för den japanska seriestilen svalnat något bland förlagen.
– En andra våg är på gång. En stark subkultur finns med stort intresse för
allt japanskt. De första mangaälskarna är nu vuxna och startar egna
verksamheter.
Manga är en serieform som lockar kvinnor, något som Natalia Batista ser som
mycket positivt.
– Det bidrar till en feminisering av seriemarknaden. I branschen finns ett
feministiskt driv att starta egna förlag, att se möjligheter, inte
begränsningar.
Natalia Batista är uppvuxen med den japanska tv-serien ”Sailor Moon” i mitten
på 1990-talet.
– Jag såg alla avsnitt, sedan var jag fast och slukade allt i min väg tills
jag kom på att det här var något som jag kunde göra själv. Manga är
uttrycksfullt, har liv och ett fritt upplägg.
Under utbildningen på Serieskolan i Malmö kunde Natalia Batista för första
gången jobba med serier på heltid. Då ingick också matnyttiga kunskaper om
förlagsbranschen och marknadsföring.
– Man kan ramla i många fallgropar. Vi fick lära oss att förstå läsaren och
vad den vill ha.
Natalia Batista debuterade förra året med barnmangan Mjau! i fyra delar om två
busiga kattungar.
– Den är så söt att jag nästan fick diabetes när jag gjorde den.
Betydligt mörkare är ”A Song for Elise” som började som serie på nätet och ett
fanzine. Så småningom hittade den till Tyskland och blev bok.
Självskadebeteende, depression och självmord är några delar. Men också
kärlek.
– Den handlar om vänskap, om hur det är att stå bredvid när en vän mår dåligt.
Men också om att ta sig igenom en sorg.
Manga i Japan tar ofta upp tabubelagda ämnen långt ifrån dagens japanska
samhälle och finns i en mängd genrer. Manga används också i undervisningen.
– Japaner använder manga som terapi, en möjlighet för läsaren att diskutera
med sig själv. I manga är allt möjligt bara man inte skriker ut det på ett
torg.
Natalia Batista har läst japanska under ett år och besökte landet förra året.
Men att flytta dit är inte aktuellt.
– Jag trivs som turist, men jag skulle förstås gärna vilja ta mig in på den
japanska seriemarknaden.
Även om de stora pengarna ännu inte trillar in så har Natalia Batista kunnat
leva på sitt skapande de senaste två åren. Hon varvar illustrationsuppdrag
med egna drömprojekt. På somrarna undervisar hon på Serieskolan. I höst
väntar lärarjobb på Malmö högskola. Natalia Batista workshoppar också med
barn på skolor och bibliotek.
– Jag är extremt ekonomisk och lever snålt. Jag sparar pengar för att kunna
göra egna projekt. Man tjänar inte pengar på böcker om de inte säljs vidare.
Det kan ta tid, men jag ser böckerna som min pension.
Natalia Batista gläds åt ett ökat intresse för barnserier vilket öppnar för
fler oberoende aktörer.
– Det finns så mycket mer än Bamse och Kalle Anka.
Ankan i sjömanskostymen förekom inte i barndomshemmet. Natalia Batista läste
Asterix och Tintin.
– ”Ingen Kalle i mitt hem”, sa min mamma när jag var liten.
Däremot förekom Epix, en tidning för vuxenserier som också den unga Natalia
läste och kanske har inspirerats av i sitt arbete som redaktör för antologin
”Swedish Comic Sins”.
– Den innehåller erotiska serier med ett svenskt genustänk. Jag vill
återuppväcka den svenska synden från 1950-talet, fast i serieform.