KRISTIANSTAD. ”
Kristianstad och Länsmuseet badar i septembersolen. Författaren Johanna Thydell virvlar in i klarröd höstkappa.
Hon är lite matt efter att ha föreläst för cirka 300 gymnasieelever. En publik som var nära nog knäpptyst. En bedrift som inte är alla förunnad. Hur gjorde hon?
– Jag berättar om hur jag själv började som sjuttonårig krönikör i Värnamo lokaltidning. När de ser att man kan börja i den åldern då blir distansen mindre. Det är så sorgligt att ha många drömmar och aldrig våga pröva.
Som tjugoåring gick Johanna Thydell skrivarlinjen på Fridhems folkhögskola i Svalöv där hon under ett års tid fick hålla på med det hon ville och få konstruktiv kritik på det hon gjorde.
– Sådan kritik gör en proffsig, jag har lärt mig att tåla textkritik.
Besöket på Kristianstads bokfestival är bland det första hon gör efter att ha varit föräldraledig med sonen Noel, ett och ett halvt år. Och det blir många resor den närmaste tiden för att lansera nya boken ”Ursäkta att man vill bli lite älskad”.
Jenna i Augustbelönade genombrottsboken ”I taket lyser stjärnorna” har en mamma som dör i cancer. I ”Det fattas en tärning” kämpar sextonåriga Puck med känslor av längtan och ilska sedan hennes pappa lämnat familjen.
Nya boken är till skillnad från de två tidigare en vardagsskildring om en hyfsat problemfri tonårstjej i en mindre svensk stad; en tjej som varken skär sig, svälter sig eller kräks.
– Det var en spännande utmaning. Jag ville se om jag kunde skriva bra utan att skriva om dramatiska saker som död och skilsmässa. Jag ville också använda den humor som jag anser att jag besitter. Jag ville skriva smart men inte tramsigt.
Huvudpersonen Nora berättar med självironi, självinsikt och just humor.
Johanna Thydell jobbar mycket med språket när hon skriver.
– Det gör jag alltid, men det kändes ännu viktigare i denna bok. Jag vill verkligen hitta de perfekta meningarna.
Här och där finns visdomsord insprängda, noriska ordspråk, skapade av huvudpersonen.
– Jag hade väldigt kul när jag kom på det ... Ordspråken säger mycket om Noras karaktär.
Ingen av Johanna Thydells böcker är självbiografisk. Alla tre utspelar sig på en icke namngiven plats.
– Jag vill kunna känna mig fri. Men när jag skriver minns jag min egen skoltid.
En tid som i mångt och mycket var både och.
Under högstadiet gick hennes mamma bort efter att ha varit sjuk i flera år. Men Johanna Thydell är inte Jenna i ”I taket lyser stjärnorna”.
– Jag använder mig av mig själv och bakar om det till fiktion. Jag hade aldrig valt det ämnet om jag inte hade vetat vad jag pratade om.
I gymnasiet förändrades mycket. Hon blev tryggare och mer utåtriktad.
– Jag blommade ut och hade jättefina vänner.
Senaste boken har knappt kommit ut men Johanna Thydell längtar redan efter att skriva igen. Men först ska boken lanseras land och rike runt, Bokmässan i helgen och Litteralund i oktober är bara några anhalter.
– När det lugnar ner sig kan jag börja skriva. Jag mår inte bra av att ha för många bollar i luften.
En insikt som har kommit med tiden. I november fyller hon trettio, men åldersnoja är ingenting som hon hänger sig åt. Även om hon inte sätter upp den sortens tidsmål så har hon skapat tre böcker, en film och ett barn före trettio.
– Jag måste ha tid mellan varje bok. Det är en lång process för mig att skriva en bok. Jag gillar inte att sätta upp sådana mål, det äventyrar kvalitén.
Hon sitter inte hemma på kammaren och skriver. Hon har ett rum i en frilanslokal. Omgiven av sina böcker och en soffa får hon arbetsro.
– Det är skönt att dela upp hemmet och jobbet. Jag gillar att ha någonstans att gå på morgonen.
Johanna Thydell har fångats av den romantiska drömmen om att vara på väg samtidigt som alla andra med tidningen i ena handen och takeawaymuggen med kaffe i den andra.
– Jag vill vara med där. Och det ligger någon slags trygghet i att höra hur någon stökar i rummet bredvid.
Den stora avkopplingen är dvd-filmer, gärna säsongsboxar.
Numera lyssnar hon väldigt sällan på musik om det inte är sambon som spelar.
Ett stort nöje är högläsningsstunderna med Noel, också för honom. Ett av hans första ord var nämligen just bok.
– Yes, jag har lyckats, tänkte jag då, säger hon med ett stort skratt.
En pauspromenad väntar före en radiointervju.
Klockan fem går tåget tillbaka till Stockholm. Med i bagaget finns en Grey’s Anatomy-box.
Noriska ordspråk, skapade av Nora i ”Ursäkta att man vill bli lite älskad”.