Jag kan inte franska, jag skulle ha svårt att förhöra uttal och böjning av verb. Och jag är riktigt dålig på matte, att förklara en andragradsekvation är lika logiskt för mig som att tämja en älg. Men när man hittar reklam från läxhjälpsföretag på dörrmattan – då fattar man ju vad man skulle ha skolkunskapen till. Nu, när det är för sent.
”Ditt barn kan nå hur långt som helst”, lovar My Academy, under förutsättning att jag betalar 249 kronor per timme för läxhjälp och tecknar löpande kontrakt. Om vi behöver strötimmar vill de ha 287 kronor i timmen för att säkra mina barns chans i livet, men jag får skattereduktion om jag har en arbetsgivare som erbjuder hushållsnära tjänster som löneförmån. Jaha. Och om jag inte har det då?
Vi är ju många som undrar över det här med läxor. De försvann ur den svenska skolans styrdokument och läroplan redan på 1990-talet, men fortfarande ges läxor nästan dagligen i skolan. Varför?
Den lilla forskning som finns på området visar att läxor inte är synonyma med ökad inlärning, motivering eller tillväxt i samhället (Westlund, 2011). Läxor kan vara värdefulla för insynen och samarbetet mellan skolan och hemmet (Hellsten, 2000) men om man lejer ut det på ett privat företag, vad är då vitsen? Har vi läxor för läxföretagens skull?
Det har också visat sig att läxor slår hårt mot socioekonomiskt svaga grupper och mot jämställdhet, det är den stora konflikthärden i svenska familjer.
Bråket startas ofta av att föräldrarna vill få läxorna överstökade, medan barnen vill skjuta upp dem (Forsberg, 2009). Om det stämmer kan man ju inte heller hävda att läxor har ett viktigt fostringsvärde – att barnen tack vare läxorna lär sig planera och ta ansvar för sitt skolarbete.
Men om valet står mellan att köpa läxhjälp från My Academy och behöva gå i parterapi med maken – ja då är 287 kronor i timmen ett riktigt kap.
Men sen är det detta med stress. Det har kommit många larm de senaste åren om hur ungas psykiska hälsa försämrats och i fjol gjorde Statistiska centralbyrån en undersökning som visar att läxor är huvudorsaken till stress bland elever. Kanske är läxor en hälsofara? Hur bra skulle du själv må om du tog med dig arbetet hem från jobbet varje kväll? Ett arbete som dessutom inte hade någon förankring i aktuella styrdokument, som det är i nuläget kan en enskild lärare invadera en hel familjs fritid och helger utan att någon säger stopp.
Jag välkomnar mer forskning och tydligare riktlinjer. Vad är en läxa? Hur ofta ska de ges? Och varför? Tills vi har svar på dessa frågor borde kanske skolarbete ledas av utbildade pedagoger och göras klart under skoldagen?