Både underbarnet och det mogna geniet Mozart har en särskild status i form av riklig så kallad kreativ reception. I 200 år har hans liv och psyke omskapats litterärt, dramatiskt och filmiskt.

Redan librettisten Lorenzo Da Ponte formade en Mozartfantasi i sina memoarer. Sen gjorde Eduard Mörike lycka med ”Mozart på resa till Prag” 1855. E T A Hoffmann och Kierkegaard, bägge fascinerade av ”Don Giovanni”, skall inte glömmas. Inom filmen hade Mozart redan en lång historia bakom sig när Milos Forman slog till med ”Amadeus”.

Senaste tillskottet är en kortroman av Peter Härtling, ”Det uppvisade barnet”. Vi möter det brådmogna och barnsliga geniet, en i grunden ensam gosse, ständigt på resa i en skenvärld, där en barsk och gniden fader kommenderar men skuggan av trygghet finns hos storasyster Nannerl. Sjukdom och framgång, drömmar och låtsaslekar växlar. Lille Wolfgang gör ofta allting baklänges. Han är ju ändå Gnagflow Trazom.