Drygt åttahundra år efter sin födelse är den sufiske mystikern och diktaren
Jalal ud-Din Rumi antagligen mer inflytelserik än någonsin. En poetisk
bästsäljare som miljoner muslimer med intresse för mystik hyser den största
respekt för. Dessutom har Rumi fet kultur-kredd bland icke-muslimska
författare, konstnärer och akademiker. Jalal ud-Din Rumi är nog den muslim
genom historien vars karriär gjort störst succé i olika religiösa och
kulturella områden.
I denna nya svenska bok om Rumi får läsaren stifta bekantskap med klassiska
läror inom sufismen, stöpta i Rumis säregna form. Flera gånger påpekas det
faktum att sufism inte är ”något annat” än islam utan en aspekt eller
fördjupande dimension av vad vi vanligtvis tänker på som islam. Vikten av
att ”dö innan man dör”, eller att lämna det sinnliga för att uppgå i det
andliga, betonas. Liknelserna som Rumi använder för detta försvinnande,
”fana”, och förblivandet eller föreningen med Gud, ”baqa”, har en suggestiv
poetisk kraft.
Vet du varför hjärtats spegel intet gav?
Från dess yta inte rosten slipats av.
Simon Sorgenfrei introducerar i boken grunderna i sufismens utveckling, vikten
av att polera den hjärtats spegel som det talas om i ovan citerade strof.
Hans redaktörskollega Ashk Dahlén ger en nyttig sammanfattning av Rumis liv,
och ska ha särskilt beröm för kapitlet om kvinnorna omkring Rumi. Boken är
en fin ingång till ett fängslande människoöde och en utmanande poesi som
förtjänar att uppmärksammas av fler.
De kulturella aspekterna är viktiga och bör lyftas fram. Men islam i
allmänhet, och sufism specifikt, har också en plats i människors vardag. För
homosexuella muslimer i Europa och USA spelar Rumi en roll som förebild. Han
är för dem en symbol för kärlekens tillåtande, föreningen av det fysiska med
det andliga. Ett utforskande av de olika roller sufism spelar i människors
liv kan motverka slentrianmässiga fördömanden av islam och muslimer.
Simon Stjernholm, doktorand i islamologi
-------------
FAKTA: Jalal ad-Din Rumi
Persisk diktare och mystiker som levde 1207–1273. Rumis mystiska poem ”Shams
divan” omfattar, enligt NE, cirka 40 000 verser.
