Debatt: Susanne Dodillet svarar Jens Liljestrand

Jens Liljestrand tog till stora ord men presenterade inte ett enda sakligt argument när han kritiserade min idéhistoriska avhandling "Är sex arbete?" om svensk och tysk prostitutionspolitik i fredagens Sydsvenskan.

Liljestrands anklagelser gäller ”historieförfalskning” och ”ohederlighet” och han hänvisar till tre debattinlägg på socialpolitik.com för att hämta stöd. Debattinläggen är skrivna av professorerna Sven-Axel Månsson och Eva Lundgren samt av nydisputerade Jenny Westerstrand som alla är partiska bedömare. Detta då de tillhör forskarna som granskas i min avhandling och som verkar önska sig en annan plats i prostitutionspolitikens idéhistoria än den de fick i min avhandling. Deras debattinlägg är värda att uppmärksammas, men på socialpolitik.com skrevs också inlägg av idéhistoriker som inte borde tigas ner.

Dessa inlägg kommer från institutionen och betygsnämnden som enligt Liljestrand bär ”skulden” för den påstådda ”Dodillet-skandalen”. Professorerna Ingemar Nilsson (prefekt på institutionen där jag disputerade) och Bo Lindberg (betygsnämndens ordförande) beskrev Månssons inlägg som en ”enögd partsinlaga”, Lundgrens och Westerstrands kritik som ”ursinnig” och betonade: ”Betygsnämnden har inte släppt igenom en undermålig avhandling och Göteborgs universitet har inte fläckat sitt rykte genom att låta den läggas fram.” Disputationens oberoende opponent, socialantropologen Brian Palmer, har kallat avhandlingen för ”en välbelagd och mästerlig studie” (GP 16/3-09).

Intrycket att Liljestrand inte är ute efter en rättvisande framställning av min forskning förstärks av hans påstående om att jag ”i omkring hundra sidor bedriver en opportunistisk häxjakt” på radikalfeminister som Eva Lundgren. I själva verket tematiseras Lundgrens forskning, dess förtjänster och begränsningar på 33 sidor i min bok. Detta är rimligt då genomgången bidrar till en bättre förståelse av sexköpslagens logik. Lundgren har också själv presenterat sig som en av rådgivarna bakom sexköpslagen.

Min avhandling visar att såväl den svenska som den tyska prostitutionspolitiken är feministiska vänsterprojekt som syftar till att minska kvinnoförtrycket i prostitutionen. Det var min förhoppning att denna analys skulle bidra till en mer nyanserad och mångfacetterad diskussion av detta ämne. Tyvärr omöjliggör Liljestrands rop efter skandal en sådan.

Susanne Dodillet, idéhistoriker