Tro’t om du vill

Om man inte visste bättre kunde man tro att Humanisterna blivit ödmjuka agnostiker. ”Gud finns nog inte” mumlar de från affischer över hela landet. Nog? Som i kanske? Som i vi vet ju faktiskt inte?

Nej, tvivlet är nog en synvilla. På kampanjens hemsida, www.gudfinnsnoginte.se, kan man göra ett test. Femton frågor avgör hur religiös du är. Påståenden som ska antingen vidimeras eller avfärdas: ja eller nej. Ingen tvekan och inget mitt emellan.

Jag försöker, men kör fast. Vill tvivla men får inte lov. Gör myteri och skriver ner mina svar inom osäkra parenteser istället.

”Jag är rädd att straffas för mina synder efter döden.” (Ja lite, men mest fruktar jag att Gud slår till strax innan döden.)

”Jag tycker att religioner och tro inte ska få kritiseras, eftersom människor kan känna sig kränkta eller respektlöst behandlade.” (Jag tycker att kränkningar och respektlöshet ska få kritiseras.)

”Om jag skulle drabbas av en krissituation och behöver prata, vill jag helst ha kontakt med: a) En präst, imam eller rabbin. b) En annan religiös ledare. c) En psykolog eller terapeut. d) En icke-religiös medmänniska.” (Jag tror jag vill prata med en vän. Eller någon med förstånd. Jag tänker att jag kanske inte kommer att ha tid att fråga vad personen i fråga tror på.)

”Jag tycker att den enskilda människans rättigheter är viktigare än religiösa regler och kulturella traditioner.” (Ja, såklart, jag vet bara inte hur vi ska göra med den enskilda människans rätt att följa religiösa regler och utöva kulturella traditioner.)

”Jag tror att äktenskapet är en gåva från Gud och tycker att han ska bestämma vilka som får gifta sig med varandra.” (Vadå? Som att ge bort en bil men behålla startnycklarna. Vem ger bort presenter på det sättet?)

Hur religiös jag är? Jag fick inget riktigt svar. Jag misstänker att när det handlar om saker som Guds existens är klickbara webbtester ännu inte det fulländade instrumentet.

Patrik Svensson, medarbetare på kulturredaktionen