Region Skånes beslut att upphöra med sina konstinköp och istället omvandla avsatta medel till stipendier tyder på att de saknar insikt och förståelse av både konstvärlden och konstnärliga värden. Det främsta argument som presenterats för att upphöra med inköpen är avsaknad av platser för placering av verken. Detta är rimligen ett problem som alla samlare ställs inför. Förr eller senare hinner samlingen ifatt lagerutrymmet och man behöver ta ställning till hur man går vidare.
Att stoppa inköp är den sämsta och mest fantasilösa lösningen, eftersom den får ett flertal förödande konsekvenser. Den första och mest direkta konsekvensen av inköpsstoppet är att konstnärer som tidigare kunnat få inkomster utifrån försäljning nu istället blir hänvisade till ett eventuellt stipendium. Något som inte beskattas och därmed inte ingår i konstnärens föräldrapenning eller framtida pension. Inköpsstoppet får dessutom följder i flera andra led; ett sålt verk är ofta resultatet av en lång produktionskedja där bland annat inköp av material, inramning och galleristens provision ingår. Att upphöra med inköp av konst berör således fler än konstnären. Man kan också fråga sig vad ett konststipendium är för slags inkomst eller hur det kommer medborgarna till del. Det är visserligen ett ansenligt tillskott i kassan för konstnären, men det slutar också där. Inga pensionspoäng, ingen föräldrapenning, inte heller ett sålt verk som tidigare garanterats god exponering då de ofta hamnat i en publik miljö.
Beslutet borde dessutom rimma illa med den rådande politiska agendan som säger sig sträva efter att man ska få betalt för arbete istället för att få bidrag.
En annan aspekt av slopade konstinköp är att regionens konstsamling blir begränsad till äldre verk. Detta är jämförbart med att ett bibliotek hänvisar sina läsare till Agatha Christie när de efterfrågar Stieg Larsson. De äldre må vara bra, men de talar inte om vår samtid. Det är omöjligt för regionen att ge plats åt samtidskonsten i sin samling när man ger konstnärer stipendier istället för att köpa konst av dem. Detta får konsekvenser för våra offentliga miljöer.
Vi föreslår därför att Region Skåne fortsätter sina konstinköp som tidigare och att parallellt göra en utgallring av de verk i samlingen som idag inte längre är möjliga att placera ut. Dessa verk kan man senare auktionera ut för att placera vinsterna i en fond som avsätts till framtida konstnärsstipendier. På så sätt borde samtliga parter tillfredställas: regionen bryter inte tidsaxeln i sin unika samling och kan samtidigt både stödja konstvärlden med inköp och anordna festliga tillställningar för stipendieutdelningar.
konstnärer vid Cirkulationscentralen i Malmö
% är glada
% är likgiltiga