Mot korta tankar står sig ibland den långa konsten slätt. I medeltidsstaden
Lund driver kommunen på fullt allvar ett projekt att förnya Stadsparken
bland annat genom att riva en bit stadsvall från 1300-talet. Vallens öde
vilar nu i Länsstyrelsens händer. Samtidigt raljeras över lundabors önskan
att bevara de hundraåriga syrenerna vid domkyrkan. Alla bakåtsträvare bör
inse att förnyelse måste ske och syrenerna offras. Men talar förnyelsens
förespråkare sanning? Självklart går det att restaurera Stadsparken utan att
riva i vallen. Och självklart går det att skapa en ny och spännande
domkyrkoplats också med de karaktärsstarka syrenerna kvar. Och lika väl hade
det gått att bygga en restaurang i Stadsparken utan att riva det
nationalromantiska utsiktsberget från parkens anläggningsår 1911. Om man
hade velat.
Motsättningen progressiv förnyelse/konservativt bevarande är konstruerad – och
dessutom passé. I modern hållbar stadsutveckling är det tvärtom en
kungstanke att skapa nya kvaliteter utan att förstöra de redan befintliga.
Det är genom att förnya utan att förstöra som städer efterhand blir rikare
på kultur, skönhet, komplexitet och historia. Detta arbetssätt är nästan
alltid möjligt, men det kräver att arkitekter, planerare och politiker
formulerar det som överordnad strategi – och tänker ett varv till innan man
slänger ut barnet med badvattnet.
I östra Lund står det tömda Landsarkivet inför förnyelse. Det är en vacker
ensemble från sekelskiftet till vilken 1970 kopplades en unik arkivbyggnad
av Bernt Nyberg. Arkivet har slutna massiva murar av mustigt
Helsingborgstegel, tyvärr numera ur produktion. På muren klättrar sedan
årtionden ett vildvin som växlar färg efter säsong. Mot den strama volymen
avtecknar sig tre skulpturala ventilationsdon i rostrött cortenstål. Den
uttrycksfulla kompositionen lockar arkitekturentusiaster från hela världen,
väl medvetna om att arkivet representerar arvet från Sigurd Lewerentz som
Nyberg arbetade nära med. Här har Lund ett arkitekturmonument i paritet med
S:t Petri kyrka i Klippan och den kultförklarade blomsterkiosken vid Östra
kyrkogården i Malmö.
Arkivet är sålt till Lunds nation för att bli studentbostäder. Ändamålet är
gott men kan inte helga medlen – nämligen att bryta upp den särpräglade
fasaden med en mängd fönster. En sådan ombyggnad vore just att förnya genom
att förstöra, och den har ingen plats på 2000-talet. Verkligt framåtsyftande
hållbar stadsutveckling innebär att jobba med de givna förutsättningarna och
så förvalta och förmera miljöers kapital – ekonomiskt, ekologiskt, socialt
och kulturellt. Arkivets slutenhet bör ses som en tillgång och funktionen
anpassas därefter. Låt arkivet bli Spykens efterlängtade scen- och
musiklokaler istället! Då behöver byggnadens starka exteriör inte förändras.
Lunds nation bör alltså sälja tillbaka arkivet till kommunen och i gengäld
få en byggrätt i annat läge. Det gäller att tänka ett varv till. Rivning är
kort, ångern är lång.
Thomas Hellquist
Arkitekt SAR/MSA och professor vid Blekinge tekniska högskola