– Kungen har en mycket mindre privatsfär än någon annan i landet, man
förväntar sig av statsöverhuvudet att han ska leva moraliskt och
oklanderligt. Allmänheten har rätt att få ta del av den verkliga bilden av
statsöverhuvudet.
Det säger Peter Danowsky, advokat och expert på tryckfrihetsfrågor med
anledning av debatten kring boken ”Carl XVI Gustaf – den motvillige
monarken”. Boken är ännu inte utgiven men delar av innehållet har
publicerats i kvällspressen. Där berättas bland annat om fester på en
svartklubb i Stockholm som drevs av en person som dömts för våldsbrott och
om en påstådd relation mellan kungen och en känd kvinnlig artist.
– Det kungen gör i sin privata sängkammare är privat. Men det han gör
tillsammans med andra och på platser som är utanför hans hem kan man
rapportera fritt om, det kan anses försvarligt, säger Peter Danowsky.
Han menar att diskussionen om monarkin har blivit allt livligare med åren.
Hade Sverige haft ett statsöverhuvud som valdes till ämbetet hade
granskningen varit en självklarhet för att väljarna skulle kunna ta
ställning och det är inte rimligt att det ska vara en mindre öppenhet kring
en person som ärver ställningen, anser han.
Advokat Lars Viklund, som på det utgivande förlagets uppdrag granskade boken i
förväg ur just tryckfrihetssynpunkt, har samma åsikt:
– Om innehållet i boken är av väsentlig betydelse för invånarnas syn på
monarkin då kan man säga att det har varit försvarligt att lämna
uppgifterna. Och om uppgifterna är av allmänintresse och det finns skälig
grund för dem så har man inte gått för långt.
Men, säger Lars Viklund, det måste finnas ett större allmänintresse än att
bara tillfredsställa folks nyfikenhet.
Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén menar att personer i
kungens position får finna sig i att bli granskade men att det inte finns
något allmänintresse i att gå för nära i granskningen.
– Intresset finns i hur personen sköter sitt arbete och ämbete, säger hon till
TT.
Och pressombudsmannen (PO) Yrsa Stenius framhåller i en TT-intervju att
kungafamiljen ska kunna bevakas som alla andra.
– Det är inte fel att skriva om kungahuset så länge det har relevans för
familjens anseende och position, säger hon.
Tryckfrihetslagstiftningen gör ingen skillnad på vad man kan publicera i en
tidning eller i en bok. Skulle kungen och hovet välja att driva en process
måste författarna kunna visa att de har stöd för sina uppgifter.
Många av uppgifterna i boken bygger, enligt intervjuer med författarna, på
anonyma källor. Och några krav på att de källorna träder fram i en rättegång
finns inte, säger Peter Danowsky.
– Men författaren måste kunna visa att uppgifterna är sanna eller att det
fanns skälig grund för dem. Och det kan ske genom dokumentation, genom
edsvurna noteringar eller bandinspelningar från anonyma källor.
Om uppgifterna kan beläggas ska boken frias, menar Peter Danowsky. Men det
gäller bara uppgifterna om kungen. När det handlar om kungens vänner är
läget ett annat, där måste allmänintresset prövas från fall till fall.
– Kungens vänner är inte offentliga personer på samma sätt som kungen är. Där
måste varje uppgift bedömas individuellt. Att man umgås med kungen gör inte
att ens privata sfär påverkas, det tror jag inte håller i en rättegång,
säger Peter Danowsky.
Från hovet finns ännu inga kommentarer kring uppgifterna i boken:
– Nej, vi har inte läst den än. Men kungen ger en presskonferens vid
älgjakten, det är väl möjligt att det blir någon kommentar där, säger hovets
biträdande informationschef Annika Sönnerberg.
Pressträffen beräknas äga rum någon gång under eftermiddagen i dag.
Boken ”Carl XVI Gustaf – den motvillige monarken” släpps i de flesta
bokhandlar under torsdagen.