Pontus Kyander hävdar i en artikel i Sydsvenskan att ”det har uppstått en
tystnadens och feghetens kultur i Malmö”. Det är, skriver han, tyst från
Malmös kulturpolitiker och han frågar om det är kulturnämndens policy ”att
de som yttrar sig i kulturfrågor ska tystas genom förtigande och uteblivet
kulturstöd”.
Svaret på frågan är givetvis nej. Enligt vår mening går inte kulturarbetare
att tysta. Kulturarbetarna talar till oss dagligen genom sin konst och vi
vågar påstå att det finns ett mod och en uttrycksfullhet bland så många av
Malmös kulturarbetare, att kulturdebatten aldrig kommer att falna.
Kulturen (bildkonsten, litteraturen, scenkonsten, musiken m m) bygger på att
det finns en dialog mellan den som skapar och den som betraktar. Utan denna
dialog, utan ett aktivt samtal om kulturen och dess olika uttrycksformer, är
hela poängen med ett levande kulturliv borta.
Malmö är en fantastisk och uppskattad kulturstad. Kulturlivet är en av de
främsta bidragande orsakerna till att Malmö har blivit allt mer attraktiv
som evenemangsstad, turiststad och besöksstad samt, inte minst, som en stad
att bo i.
Pontus Kyanders uppgifter bygger på anonyma källor och han hävdar att dessa
inte vågar framträda på grund av rädsla för repressalier. Om detta stämmer
är det givetvis beklagligt, men det är svårt att föra en seriös debatt på så
lösa grunder.
Vi står definitivt inte för någon tystnadens kultur i Malmö. Vi välkomnar en
öppen och levande debatt och deltar gärna själva i den. Vi vet att kulturen
i Malmö har en så fantastisk styrka och inneboende kraft att den aldrig
kommer låta sig tystas.
LYNN LJUNGBERG (s)
kommunalråd i Malmö med ansvar för kulturfrågor
PELLE SVENSSON (s),
kulturnämndens ordförande i Malmö