"Det blir en galen show"

Affischerna på stan har missat det viktigaste: det är Ladies Night när Malmö Arena slår upp dörrarna på lördagskvällen.

Som traditionen bjuder är den fjärde och sista av Melodifestivalens deltävlingar lite roligare och lite bättre än de tävlingar som föregått den: spretigare, galnare, mindre känslig för smakpolitiska och medelsnittsfolkliga kompromisser.

Men inget är så påtagligt som att detta är kvällen då de riktiga sångerskorna tar över. Sarah Dawn Finer och Malena Ernman sjunger skiten ur arenan och rensar i varsin välriktad utandning hela den leråker som förbinder yttre Hyllie med inre Malmö från byggdamm.

När tävlingen är över har hela rasket förvandlats till prydliga cykelbanor med medvind i alla väderstreck och falafelkiosker i varje korsning. Trust me. Det ordnar sig nu.

Agnes: Love Love Love

Betyg: 3

En kärlekssång till Love Olzon? Inte alls, detta är en kärlekssång till dizkomuziken. Några takter in släpper Agnes både Disneyballad-draperingen och bromsen; fram sveper en strömlinjeformad och grann låt, smekt av de förinspelade körerna.

Det räcker en bit, men det räcker inte; detta är en låt som faktiskt ber om att solisten ska dansa på motorhuven och överglänsa kromet.

Star Pilots: Higher

Betyg: 1

”Titta, vi flyger IV” – snart i en luftgrop nära dig.

Inför påståendet att maskeradartister är fåniga invänder Star Pilots att deras akt är genuin; tre av dem är verkligen piloter. Ok, då. Men är de artister?

Styltig dansrock från MTV:s axelvadds- och guldepok, illa sjungen och med ett rörelsemönster lika ryckigt som bildserien i stolsfickan framför dig som du ombeds studera i händelse av nödsituation.

Susanne Alfvengren: Du är älskad där du går

Betyg: 2

Värdighet och patetik – två storheter som sällan går till altaret tillsammans. Men i den här pastorala balladen förmår Alfvengren trovärdigt kombinera det pompöst sök-och-finniga och det bastant jordnära. Hon tar tillvara det basalt hymnlika, utan att förneka den lätt dimmiga mystik som förbinder musiken med 90-talets halvhjärtat suggestiva etnoschlager. Hon sjunger ledigt och väl.

Anna Sahlene & Maria Haukaas Storeng

Betyg: 3

Scenografin matchar introt som signalerar klassisk spionthriller. Versen är som en bardiskflirt kvart i tre natten efter en lönefredag: av nöden vidöppen. Rytmiskt slingrande, överdrivet suggestiv.

Men bättre än förrätten blir det inte. Refrängen vill mest bara vara till lags och få det hela överstökat innan fristen på tre minuter är över. Själv blir du lite skakad, men mest störd.

Thorleifs: Sweet Kissin' In the Moonlight

Betyg: 3

Dansbandskulturen är trängd, av både kritiker och trädkramare. Alla kräver förnyelse eller åtminstone självförnedrande larzkristerzsk självironi.

Det där struntar optimistorkestern Thorleifs i. Med smittande entusiasm gör de vad de själva älskar: en gladlynt, senpubertal och varm shuffle med ett pärlband av dansbandsklichéer och i fonden ett självspelande Benny Andersson-piano. Respekt!

Sarah Dawn Finer: Moving On

Betyg: 4

Och från ingenstans kommer plötsligt en riktig Sångerska. Allt det där som händer i kulissen – en blodröd fullmåne, lakansviftande kampsportskillar – blir irrelevant så snart SDF tar ett fast grepp om Balladen: en tjusig, vilsam sång som erkänner arvet efter ”Molitva” utan att förneka sina amerikanska rötter. När lyftet kommer efter andra refrängen åker sångerskan hiss, helt i symbios med musiken.

Next 3: Esta noche

Betyg: 1

I euforin kring röst- och tittarsiffror försummar entusiasterna alltid att förklara att Melodifestivalen är ett genuint svennigt fenomen. De nya svenskarna? De vänder ryggen på sina paraboler åt spektaklet.

Därför är det också dödfött att försöka mobilisera relevant hiphop till festivalen. Det blir inte bättre än så här: stabbig rap och reggaeton med refränger av klatschig epa-R&B med röda prislappar.

Malena Ernman: La Voix

Betyg: 4

Låtskrivaren Fredrik Kempes hela livsverk har pekat hitåt. Hur korsar man rännilen mellan opera och schlager utan att göra sig själv och sina närmaste till åtlöje?

Svaret finns här: man hittar en förstklassig operasångerska som kan sjunga också pop-partierna utan att låta obekväm.

Detta må vara crossover, men poängen sitter inte i korsningen; den sitter i en välskapt melodi framförd med klass.

TILL FINAL

Thorleifs och Sarah Dawn Finer

TILL ANDRA CHANSEN

Agnes och Malena Ernman