– Vi hade Thomas G:sons musik att utgå från, en schlagerlåt av den typ jag
tycker om. Melodisk. Men det var först när Ted Ström skrev den här texten
som det blev för bra för att säga nej, säger helgens mest oväntade jasägare.
Ted Ström är proggmusikern som skrev ”En vintersaga”, som Thorsten Flinck
kallar ”den riktiga svenska nationalsången”. I Flincks band återfinns en
annan proggveteran, Kenny Håkansson från Kebnekaise. Flinck själv är
ynglingen i gänget, ändå den som bär proggfacklan högst.
Men vänta. Är inte proggen och Melodifestivalen motpoler? Är det inte ett svek
att plötsligt göra ”The omoralisk schlagerfestival” som den kallades vid
proggrörelsens alternativfestival?
– Det är som med allt annat: motsättningar växer bort med tiden. Schlagern
idag är rumsren även i finkulturella kretsar, säger Thorsten Flinck.
Är du i festivalen för att föra fram låten eller för att föra fram dig själv
och ditt konstnärskap?
– Föra fram mig själv, det går ju inte. Varför skulle jag göra det? Jag
medverkar här på samma sätt som jag senare i vår spelar Strindberg, för att
föra fram en historia. Eller som i tv-produktionen av ”Fadren”, som sänds i
maj. Den håller på i fyra timmar, denna låt bara i 2:59. Men bägge
historierna är lika angelägna.
– Vi ställer oss längst ut vid branten av stupet, där börjar vi dansa och
sjunga, och då blir det det ena eller det andra: antingen upp i topp eller
ner i mörkaste schaktet, sammanfattar han.