1. Charlotte Perrelli: The Girl
Betyg: 4
Efter det kvicksilverfall som var Scandinavian design-floppen "Hero" uppträder
Perrelli i år i julgranspynt, som en hemvävd och blodsockertoppad Rihanna i
ett kollektivistiskt dansnummer — väl koreograferat men ändå rufsigt busigt.
1980-talsgrafiken är fyrkantig, men låten rund som en fastlagsbulle.
2. OPA!: Allting blir bra igen
Betyg: 1
Gammalgrekiskt drama, lost in translation. B-toningsfelen står som doriska
pelare i backen. Var det en god idé att bjuda upp dessa panelord på dans?
Tillkämpad bouzouki-pop som visar att valutan inte är den enda grekiska luta
som varit övervärderad.
3. Dynazty: Land of Broken Dreams
Betyg: 3
Joe Elliot från Def Leppard ringde och ville ha sina disketter tillbaka.
Men det är försent: körerna har läckt ut på nätet, och nu har de träffat the
hard rocks of Kilafors, Hellsingland, där Dynazty samplat dem. Inte så
nazty, men pop/metalsömmarna är bättre skarvade än hos Dead By April.
4. Lotta Engberg & Christer Sjögren: Don't Let Me Down
Betyg: 1
Personkemins motsvarighet till Bönnelyche & Thuröe, duon bakom BT-Kemi som var
ett stort namn under dansbandens och giftskandalernas 70-tal. Skjutgalne
Sjögren kommer till sin rätt, men Engberg blir enbart kanonmat.
Låten? Ett knivhugg i delar av Beatles backkatalog som fram till i morse var
vitala.
5. Hanna Lindblad: Goosebumps
Betyg: 1
Allt som hände under 1980-talet har blivit föremål för retrotrender, inte
minst i Melodifestivalen.
Nu är det dags för det som aldrig riktigt hände: 80-talets
Melodifestivalsändningar. Hyperaktiv sköna söndag-dansschlager, med doft av
yuccapalmer och lågbudgetproduktion från illa vädrad TV 1-studio.
6. Axel Algmark: Kyss mig
Betyg: 4
När Algmark greppar den dinglande mikrofonen ser han ut som Kapten Haddock i
samtal med sin whiskyflaska, men lika gärna kan detta vara en man som bär
sin sångmelodi som den sista droppen vatten.
Desperationen, euforin och spårvagnspopen lyckas festivalens svar på Håkan
Hellström gestalta likafullt.
7. Lisa Miskovsky: Why Start A Fire
Betyg: 2
Tonartsbytet till refrängen är så spännande att intresseklubben tappar
pennorna, men det gör inget: det finns inget att anteckna.
Den lunkande musiken undanber sig all uppvaktning. Attraktionskraften finns i
koreografin: två dansare med fladdrande segel under armarna, stora nog att
fylla en torkvinda.
8. Danny Saucedo: Amazing
Betyg: 2
Är det en depåbild från Monte Carlo? En bortklippt scen ur "Tron: Legacy"? En
skolpolis i trafikrusning? Danny Saucedo på anställningsintervju på dagis?
Med musik influerad av svenska husmaffioser gör den påbylsade Saucedo ett
hafsigt sjunget dansnummer där klädsömmarna lyser mer än sångstjärnan.