Vitalt och fräscht

Det måste vara gruppen e.s.t. som befriat den svenska jazzpianotrion. Inget ont om skickliga pianotrios som, så att säga, funnits hela tiden. Men på 2000-talet har det dykt upp en rad nya triogrupper med samma sorts musikaliska attityd, en attityd som Esbjörn Svensson & co odlade fram.

Det handlar om musik där lyssnaren känner av en stark vilja att verkligen uttrycka något och att nå ut. Nya kompositioner, ofta med riktiga melodier i fokus; musik med klar riktning. Jazz med en direkthet i leveransen som känns tankad på rock- och popsidan, även om musikerna råkar vara gediget nerskruvade i jazzmyllan.

Stockholmsbaserade och mycket hörvärda The Other Trio är ett av dessa band. Gruppen har förstås liksom sina attitydkollegor även ett eget sound och spelstil, TOT ger plats för oväntade vändingar och klanger och Jonathan Fritzén, Robert Erlandsson och Kristian Fredmark spelar ofta med en cool precision, ekonomiskt. Men de kan också gå på med hög intensitet och varierar tjusigt stämning och puls från låt till låt. Musikerna spikar dit sina insatser med stort eftertryck, här kommer inte många onödiga tonflöden, och alltihop låter väldigt vitalt.

Med Fredmark och trumsetet vända mot de andra två (varför stärker inte fler band internkontakten med den enkla uppställningen?) plockade trion spår från nya cd:n "Good Fellas". Och bland de många originallåtarna kom en elastisk, avslappnad och personligt svarvad "I Got it Bad (And That Ain’t Good)". Klassikerna får också vara med.