SERGEI RACHMANINOV. Ännu har Rachmaninovs tredje symfoni inte fått samma fäste på standardrepertoaren som hans omåttligt populära andra. Synd, för det är ett av tonsättarens starkaste verk. Som ofta under hans sena period möter man i musiken en säregen blandning av rysk nostalgi, tragik och morbid humor.
Vasily Petrenko och Liverpool Philharmonic Orchestra levererar en tolkning vars främsta förtjänst är osentimental klarhet och tydlighet. Men för högre intensitetsnivåer vänder man sig hellre till Stokowskis och Ormandys klassiska inspelningar, eller varför inte Rachmaninovs egen från sent 1930-tal.
Skivan kompletteras med det tidiga, mindre intressanta verket ”Capriccio bohémien” och den välkända ”Vocalise” i tonsättarens orkestertappning.