| Artist: | Michael Jackson |
|---|---|
| Genre: | Pop |
| Skivbolag: | Legacy/Sony BMG |
| Utkom år: | 2008 |
Originalalbumet i all sin prakt räcker mer än väl. Det är lätt att se förbi
de få bristerna på det – precis som det är på en del andra album som brukar
kallas klassiska – men man vill inte nödvändigtvis ha fler. Det är vad vi nu
får.
Tidigare outgivna ”For
All Time” , smått intetsägande, kunde gott ha förblivit outgiven.
De fem remixerna – på ”Beat It”, ”Billie Jean”, ”The Girl Is Mine”, ”P.Y.T.
(Pretty Young Thing)” och ”Wanna Be Startin’ Somethin’” – är bara onödiga.
De gör aldrig jobbet, det jobb som är möjligt att göra.
En intelligent omarbetning hade kunnat lyfta
”The Girl Is Mine” , det ursprungliga albumets svagaste spår,
och de övriga remixerna hade i den bästa av världar regerat på egna villkor,
funnit alternativa värden. Nu får de mig mest att vilja lyssna på något
annat, originalen till exempel.
Akon och Black Eyed Peas-medlemmarna Will.i.am och Fergie måste än en gång
ställa sig åtminstone en liten stund i populärmusikens skamhörna. Kanye West
gör dem sällskap, Kanye West som med sin popsensibilitet, sin välutvecklade
popkänsla – Will.i.am har i jämförelse främst en känsla för snabbmatspop –
borde ha kunnat hitta något hos Michael Jackson att vackert ta fasta på och
bygga kring, i stället för att bara lägga hans röst över en rätt tveksam,
opassande produktion i ”Billie Jean”-remixen.
Absolut sämst på utgåvan: Fergies försök att imitera Michael Jackson. Det låter i sanning fantastisk illa.
Bästa spår: Billie Jean
% är glada
% är likgiltiga