Det sitter i svänget. I sättet att applicera det lätta, fingertoppskänsliga jazzanslaget på en samling sånger som de flesta inbillar sig hade kommit till sin fulla rätt med en ensam och nonchalant backhandspelad gitarr.

Och så sitter det i låtarna. Tom Freund har ända sedan sin sensationella debut för tio år sedan haft nära till de här självklara, nästan självsjungande melodifraserna: tydliga, men inte slitna.

Nya albumet är hans femte, en Ben Harper-producerad sak där självaste Jackson Browne är med och körar – tydligast i ”Why Wyoming”. Freund är typen som får stjärnorna att backa upp; redan på debuten stöttades han av orgelgiganten Jimmy Smith. Det nya skiljer sig inte nämnvärt från vad han gjort tidigare. Kanske finns det en popfinish i ett par spår som är ny, men musiken överlag är ändå i första hand av den lågmälda sorten: fylld av delikata inpass, men fri från narcissism och skrytspel.

Allra bäst är Freund – som är en utmärkt kontrabasist – i den jazziga ”Comfortable In Your Arms”, otymplig och smeksam om vart annat. För fans till Joe Henry, definitivt.

Bästa spår: Comfortable In Your Arms.