Sällsynt genuint latinamerikansk jazz för att komma från en svensk. Tenorsaxofonisten Magnus Lindgren – en av landets mest dynamiska, påhittiga jazzmän – spelade in i Rio med ett gäng brassar och några svenskar och svänget är ett utropstecken; typiskt brasilianskt hårdmjukt, kirurgexakt och elastiskt pulserande samtidigt, ivrigt och ändå coolt.

Lindgren lanserar händelserika egna låtar, botaniserar i olika rytmer och glänser extra på flöjt, ett älskat instrument på sambans hemmaplan. Brasiliansk sång här och var, mycket slagverk och stiliga saker från pianisten Kiko Continentino och uruguayanske gitarristen Leonardo Amuedo.

Bästa spår: Jungledance