Först med nya skivan "Röd" har Kent hittat tillbaka till samtiden, tycker
Anders Jaderup.
Det märkliga med ”Röd” är inte att Kent spelat in i Hansastudion i Berlin och
låter en seniorkör mässa om att ”hundratusen röster kan ha fel”. Det
konstiga är snarare att bandet inte gjort de sakerna för länge sen, de
passar så exakt in i allt som kolossen från Eskilstuna blivit.
Fast singeln ”Töntarna” – som lät som om Jocke Berg och Martin Sköld brutit
loss och bildat electroduo – överraskade. Men även gitarristen Sami Sirviö
och trummisen Markus Mustonen måste ha något att göra och det är väl därför
som gruppen inte löper den elektroniska linan fullt ut.
Därför blir ”Röd” också en kompromiss mellan dels syntigt vinterkylig och för
det sentida Kent väldigt typisk vemodsrock, dels mer dansmusikpräglade
partier som spinner vidare på Punks Jump Up-remixen på ”Vy från ett
luftslott”.
Men det är en lyckad kompromiss, inte alls så självparodisk som man kunde
befara. Flera låtar – som mäktiga ”Sjukhus” och autobahnsfebriga ”Svarta
linjer” – visar istället att det är nu, inte med förra skivan, som Kent
hittat tillbaka till samtiden.
Bästa spår: Sjukhus