Entré är tyst. Det enda som hörs den här onsdagseftermiddagen är sorl och
svaga ljud från rulltrappan.
Det finns faktiskt musik där bakom – jazziga loungetoner som ska passa det nya
köpcentrets tilltänkta målgrupp – men ännu har ledningen inte hittat rätt
ljudnivå. Idag är musiken alltså ohörbar.
– Vi har inte velat öka volymen för mycket så att det stör någon. Men vi
hoppas hitta ett normalläge snart, säger centrumledare Karin Bossner.
Inne på Gina Tricot däremot lägger sig en remix på Lykke Lis låt ”I’m good I’m
gone” bekvämt tillrätta över raderna med sommarfärgade långtoppar.
– Vi får nya skivor från företagets franska dj:ar två gånger i månaden. Det är
alltid remixer, säger Julia Ekberg som står i kassan. Hon säger att hon hade
önskat sig mer variation: efter en dag i butiken kan hon alla låtar utantill.
Kollegorna på Kappahl (där låten ”Think of you” med A Fine Frenzy spelas på
låg volym) berättar att New Yorker har högst musik på hela Entré. Mycket
riktigt: i butiken, som ingår i en tysk ungdomskedja, spelas Ne-Yos låt
”Miss Independent” på hög volym. Butiksbiträdet Carina Hansén berättar att
butiken får en ny skiva i månaden – som ska snurra om och om igen.
– Musiken här är väldigt hög eftersom konceptet är att locka in unga
människor. Jag kommer väl få tinnitus om några år, säger hon skämtsamt.
Disko i butiken? Ungefär så långt bort det går att komma från grundtanken hos
bakgrundsmusikens fader George Squier. Det var han som 1922 tog patent på
ett sätt att distribuera ljud från en grammofonspelare via elnätet till
olika byggnader.
På trettiotalet började metoden att användas i hyreshus. Squier döpte
företaget till Muzak – inspirerad av Kodak – och började utveckla
bakgrundsmusiken med psykologisk forskning. Under andra världskriget
spelades de låga, lugna tonerna i brittiska fabriker för att motivera
arbetarna. Resten är lättlyssnad, multinationell historia.
Företaget Muzak gick i konkurs den 10 februari i år, men bakgrundsmusik i
affärer har blivit allt viktigare och idag finns det mer att ta hänsyn till
än rent psykologiska faktorer. Det räcker inte att spela anonyma
stråkversioner av rockhits. Bakgrundsmusiken har blivit en fråga om livsstil.
– Det blir allt viktigare för butikskedjor att vara unika, att särskilja sitt
varumärke, säger Fredric Stenwreth, vd på företaget Musicpartner i Karlstad
som skapar skräddarsydd bakgrundsmusik till bland andra butiken Brothers and
Sisters och Friskis och Svettis.
Han säger att det finns två viktiga saker att ta hänsyn till. Funktionen: hur
hjärnan reagerar, och identifikationen: vad man som kund får för uppfattning
om sig själv genom musiken.
– Instrumentell musik kan göra att man tappar tidsuppfattningen och stannar i
butiken längre. Men idag kan den uppfattas som tråkig.
Varför har synen på bakgrundsmusik förändrats?
– Därför att musikkonsumtionen har ändrat inriktning. När jag var ung dj
kollade jag igenom stans affärer efter nya album. I dag letar man bland
miljontals låtar på nätet. Man letar efter spår, inte album. En annan
anledning är att kunder ställer högre krav på miljön i butiker.
Det största felet som butiker gör är att låta personalen själva bestämma över
musiken, säger Fredric Stenwreth.
– Ofta är musiken som personalen tycker håller igång dem inte passande för
kunderna. De är där cirka femton minuter, på den tiden ska de hitta, prova
och köpa kläder. Har du känt någon gång att du bara inte orkar prova? Det
har förmodligen att göra med att det finns för många olika intryck i
butiken.
Går det att säga vilken musik som gör att vi köper mest?
– Ja, på sätt och vis. Går du in i en affär som säljer damunderkläder och
frågar kunderna vad de helst lyssnar på, säger de kanske att topplistemusik
är trevligt. Fast egentligen säljer man 20 procent mer om man spelar
instrumentell musik.
Musicpartner väljer ut musik både genom kontakter med skiv- och
distributionsbolag och genom direktkontakt. Vissa artister hittar de på
Myspace, andra hör av sig till företaget.
– Det är viktigt för oss att få ut musik som inte finns på kommersiell radio,
säger Fredric Stenwreth, och fortsätter:
– Ett exempel på det är två av medlemmarna i Da Buzz som satsat på egna
solokarriärer. Deras musik har vi plockat upp direkt.
De flesta av Musicpartners kunder får musiken via satellit eller internet.
Företaget står för distribution och rättigheter, men butiksinnehavarna måste
fortfarande ha avtal med Stim och Sami för att få spela musiken.
Fredric Stenwreth säger att frågan har aktualiserats av Ipred.
– Många företag har problem: personalen laddar ner musik för privat bruk och
använder den i en kommersiell miljö, vilket är olagligt. De vill inte ha det
så längre och därför ser vi en större förfrågan hos oss.
H & M-ägda Weekday är ett exempel på en klädkedja där identifikation är
viktigare än funktion när det kommer till musiken. I Malmöbutiken väljer
personalen själva skivorna, förutom på fredagar och lördagar då en dj står
för musiken.
Mathias Larsson kallar sig för Dj Do the Math och spelar på Weekday för första
gången. Det är fredagseftermiddag. Han hade tänkt spela mycket punk.
– Men när jag kom hit spelade de en jazzskiva, och jag tänkte: just det, det
är ju vår. Jag ville inte förstöra stämningen så nu tar jag mina lugnaste
låtar.
Lugn musik, ja. Vad hände egentligen med företaget Muzak?
Hissmusiken lever vidare trots konkursen, utlovade det South Carolinabaserade
företagets talesman i en intervju med tidningen The Charlotte Observer
tidigare i år.
Och tillade att 100 miljoner människor lyssnar på muzak varje dag.