När Los Angeles-trion Best Coast spelade på Debaser i mitten på maj i år hade
de ännu inte fått ut sitt debutalbum. Istället bestod setlisten av låtar
från redan släppta ep:s tillsammans med det kommande albumets förstasingel
”When I’m With You” och smakprov på vad som komma skulle. Att de inte var
där för att backa upp ett album så genremässigt klockrent som ”Crazy For
You” tror jag var till deras fördel.
På onsdagskvällen på Debaser känns det nämligen som att något avgörande
saknas. Delar av det går att sätta fingret på.
Uppställningen med två gitarrer (varav en agerar bas) och trummor borde i
regel fungera bra, men i jämförelse med den soldränkt fylliga ljudbilden på
albumet är det svårt att inte tycka att det känns platt.
Vad hade det inte gjort med en extra gitarr på scen som kunde ta några av de
fina solopartier som ändå finns på skivan, eller för den delen en körmick
hos antingen basspelande gitarristen Bobb Bruno eller trummisen Ali Koehler
för att hjälpa Beth Cosentino i delar av sången? För varje ”oh oh oh” som
hon tappert klämmer in mellan verser och refränger saknar jag alltmer
albumets ekande lallanden och doakörer.
Självklart handlar det om preferenser. Men jag har svårt att helt uppskatta
Best Coast när de inte ger melodier och detaljer tillräckligt mycket utrymme
för att lyfta låtarna till något mer än snabba treackordslåtar svåra att
särskilja från varandra.
Till extranumren meddelar Cosentino att de ska köra ytterligare några varma
”Californian jams” för oss. På något sätt konkretiserar den beskrivningen
precis det man saknat hela kvällen.