Våren 1992 stod jag inför ett av de viktigaste besluten i mitt liv. Jag skulle
gå ut gymnasiet om ett par veckor och hade sparat ihop drygt 15 000 kronor.
Skulle jag köpa en flygbiljett och söka lyckan i USA eller skulle jag lägga
pengarna på en extrem speldator istället? För er som är intresserade av
gammal teknik kan jag skvallra om att det rörde sig om en 25mhz
386SX-processor, 2mb ramminne och en gigantisk hårddisk på 40mb. För alla er
andra kan jag bara konstatera att en modern mikrovågsugn antagligen har
högre prestanda.
Skratta ni bara. Oavsett hur häftig en ny PC är kommer den att kännas uråldrig
inom kort. Det handlar inte bara om att den tekniska utvecklingen går i
rasande fart utan att hela datorvärlden ständigt förändras. En snabb
motorcykel från 1992 blir förstås frånåkt av moderna fartvidunder, men den
kommer ändå upp i samma hastighet på motorvägen som den en gång gjorde. För
man över denna logik på speldatorerna är den tekniska prestandan i en gammal
PC fortfarande densamma, men motorvägen idag en helt annan. Herregud, min
gamla drömmaskin klarar inte ens att starta Windows 95!
Några av världens bästa spel finns bara på PC. En del kräver i sitt upplägg
mus och tangentbord, andra behöver helt enkelt den absolut värsta
spelmaskinen på marknaden med prestanda långt värre än dagens konsoler. Jag
skulle kunna skriva en hel krönika om grafikmonstret "Crysis" eller om hur
realtidsstrategier som "World in Conflict" automatiskt får spelbarheten
vingklippt i överförandet till tv-soffan. Men en spel-PC idag är ett
entusiastprojekt. Precis som en snabb motorcykel handlar det om att matcha
delar mot varandra och ständigt justera variablerna för att hålla besten
tyglad.
Ställt bredvid detta finns det något väldigt befriande i tv-spelskonsolernas
fasta arkitektur, att alla spelar på samma maskin. Ingen köper ett Xbox
360-spel bara för att upptäcka att grafikkortet är för gammalt, eller att
ljudkortet behöver ny mjukvara. Du stoppar i skivan och startar spelet.
Helt ärligt brukar jag undvika att testa PC-spel de första månaderna om jag
inte måste. Det är helt enkelt inte värt huvudvärken. Ett releasedatum är
heligt, om spelet sen inte alls är färdigt gör det samma. Användarna är så
drillade i detta förfarande att de lydigt avinstallerar varenda drivrutin i
datorn, byter operativsystem och grafikkort och slutligen hänger magiska
kristaller i mus-sladden. Inte för att det kommer att göra någon skillnad,
men under tiden kan utvecklingsteamet förhoppningsvis hinna få färdigt en
första uppdatering som i alla fall får igång spelet. Senast i raden
fullständigt oacceptabla PC-releaser är Need for Speed – Shift, vars
supportforum kan läsas som en modern Divina Commedia, med i stort sett
varenda infernalisk bugg en datoranvändare kan tänka sig.
Det blev i alla fall ingen dator för mig den där gången. Jag stack till
Kalifornien, jobbade i en skivaffär och råkade lära känna en svensk kille
som jobbade på ZTV. Men det är en helt annan historia…
Missa inte:
Scribblenauts
Fascinerande pusselspel till Nintendo DS där ord du skriver på skärmen kommer
till liv i spelet. Jag skrev "atheist" och en skäggig, Darwin-liknande
farbror dök upp. Sen skrev jag "God" och min tvivlare flydde hals över huvud
från sin skapare.