Oline Stig om ordet "struktur"

Är ni med på en gissningslek? Ordet jag syftar på ger 875 000 svenska träffar på Google. Ett axplock från de första femtio sidorna handlar om företagsflytt, design, teater, telefonnummer, köttbullar, arbetslöshet, datajournaler, brottslighet, arkitektur, etik, kemi, samhällsekonomi, feminism och Svenska Missionsförbundet. Enligt artikelförfattaren som skriver om feminism visar en undersökning att 95 procent av svenska folket inte vet vad ordet betyder. Men det används hela tiden. Antingen uppfordrande eller uppgivet.

Antingen måste man ha en eller så konstaterar man med en suck att det inte finns någon. Eller, med en ännu djupare suck, att den finns fast den inte syns och står i vägen. Den allmänna användningen av ordet tog fart för sådär femton år sedan. När jag var liten på 70-talet användes det bara om fula tapeter.

Ordet är struktur. Det härstammar från det latinska structura och betyder sammanfogning. Förutom att vara ett byggnadssätt och ett annat namn för ett kemiskt ämnes geometriska uppbyggnad står det i ordboken att en struktur är ett system av relationer som råder mellan delar i en enhet. Eller en organisatorisk uppbyggnad i en bransch eller koncern.

Därefter följer en kort redovisning av termens användning inom olika discipliner: ekonomi, psykologi, arkitektur, politik, antropologi, litteratur etcetera. Hur kan ett så krångligt ord med så många betydelser ha fått en sådan genomslagskraft? Säger det något om vår tid? Är det ett gott eller dåligt tecken?

Den vanligaste andemeningen när man säger att man måste ha en struktur är att man vill få ordning på saker och ting. Ett system, en organisation. Det som saknar struktur är rörigt och otydligt. Min gissning är att den allmänna betydelsen av ordet smittat av sig från konsultsvens-kan och företagsvärlden, precis som uttrycken ”projekt” och ”tänk”. Och det är kanske inte så konstigt. Vårt behov av att bringa reda i vår omvärld är utan tvivel större idag än för trettio år sedan. På 70-talet behövde vi inte strukturera vare sig information eller arbete. Tv:n hade två kanaler, en bra utbildning gav ett bra jobb, USA och Sovjet skötte maktbalansen och det enda man behövde vara rädd för var att någon av dem skulle spränga allt i luften. Det var inte enklare förr men mer lättfattligt.

Nutidens fixering vid strukturer är kanske en längtan efter ordning i samhällsröran, i den komplexa världsbild där man inte längre vet vad som är vad och vem som är vem.

Den andra betydelsen av ordet är mer problematisk. Det är strukturerna som inte syns, de som ligger dolda i själva samhällsbygget. ”Men det ligger ju i hela strukturen”, säger någon med viktig min när vi diskuterar jämställdhet vid middagsbordet. Samtalet tvärdör. Vad finns det mer att säga? Samhällsstrukturen är ett system av relationer, enligt ordboken. Exempelvis mellan män och kvinnor. I motsats till den obekräftade undersökningen på nätet tror jag nog att fler än fem procent av befolkningen vet vad den patriarkala samhällsstrukturen innebär. Alltså att kvinnor i vårt samhälle är underordnade männen. På grund av sega traditioner och gammal hävd. Frågan är vad man ska göra åt det. Själva ordet struktur är så tungt och motsträvigt att jag blir helt matt. Det låter som något som sitter fast. Som järn i betong. Hur krossar man en struktur? Ska man spränga den? Använda en bulldozer?

Den kan förstås vara bra att ha. En vän till mig påpekar att det är skönt att veta att det inte är hennes fel att hon diskar varje kväll när hennes man ser på tv. Eftersom fenomenet är strukturellt känner hon sig mindre ensam. Jag vet inte. Om jag struntar i att diska finns ju strukturen kvar ändå. Den verkar helt hopplös.

För övrigt är det ett vedervärdigt ord. Ju mer jag tänker på det desto mer ogillar jag det. Man borde ta bort det. Radera det från jordens yta. Puts väck. Det föder inget konstruktivt. Det har för många betydelser och används för ofta i fel sammanhang. Företagskonsulterna, som förmodligen kidnappat ordet någon gång på 80-talet, får hitta en lämplig synonym. Möjligen kunde begreppet få fortleva i strikt vetenskapliga sammanhang. Förse det med akademisk fotboja. Radera alla de 875 000 sidorna på internet. Kontakta Svenska Akademien!

Kanhända öppnar sig helt nya möjligheter om ordet struktur försvinner från diskussionerna om jämställdhet och feminism. Om mäns våld mot kvinnor inte är strukturellt, vad är det då? Oacceptabelt, helt enkelt.

Oline Stig

författare