Sammansatt och trovärdigt om sexköp

Den som säljer sin kropp är alltid ett offer. Ja-sidan menar att problemet är samhällets brist på respekt för den prostituerade kvinnan. Nej-sidan hävdar att problemet är mannen. Läs könsmaktsordningen. Sådär håller det på, alltid samma argument. Problemet med debatten är att den saknar nyanser.

Den som säljer sex framställs antingen som ett värnlöst offer eller som en bekymmerslös försäljare. Antingen är hon en nedbruten tjackhora som förlorat sin värdighet och all tro på livet, eller en glatt trallande hemmafru som säljer sin kropp för att hon gillar det. Antingen är torskarna perversa monster eller ensamma stackare som behöver tröst.

Jag har länge misstänkt att det måste vara en felsyn. Det kan inte vara så enkelt. Verkligheten borde vara mer komplex. Jessica Nettelbladts radiodokumentär, ”Under stjärnorna i Malmö”, visar att den är det.

Mona berättar om sitt liv som prostituerad. För att finansiera sitt heroinmissbruk behöver hon fem kunder i veckan. Hon är tvåbarnsmor men har förlorat vårdnaden om barnen Hon är allt annat än lycklig. Men hon har inte förlorat sitt värde som människa. Hon är tvärt om väldigt mån om att behålla det. Därför har hon sina stamkunder, hon träffar bara män som känner henne och behandlar henne väl. Nettelbladt får träffa dem också, och prata om hur de ser på saken. En av dem är gift och ganska rik. Han ser sig själv som Monas hjälpare och vän. En annan är ungkarl, blyg och ensam, och erkänner att han gärna skulle döva sin ensamhet på annat sätt. Men det är såhär det är.

Mona berättar att hon låter sina kunder vänta, ibland några timmar, ibland flera dagar. Det är hennes sätt att visa att hon är något värd. Hon tar deras tid i anspråk, det är hon som bestämmer.

Vi får följa henne när hon fikar med sin mamma och när hon träffar sina barn. Det är väldigt mycket vardag, mitt i helvetet ett slags vanlighet. Mona berättar om sin bakgrund, om hur det blev såhär. Hon hade en trygg och lycklig uppväxt med kärleksfulla föräldrar. Drogerna blev vägen ut ur en depression. Hon berättar om sina framtidsdrömmar och viljan att lägga av. Och om sin sorg, längtan efter barnen, det tilltrasslade känslolivet.

Nej, Mona är ingen lycklig hora. Men hon har hittat ett sätt att stå ut med det hon gör. Och hon är en människa värd respekt.

Vad man sedan vill dra för feministiska eller politiska slutsatser av det är en annan sak. Jessica Nettelbladt är inte ute efter att bevisa något utan efter att förstå. Både hur Mona och hennes kunder tänker. Det är det som gör hennes dokumentär så svidande bra. Utan tvekan är det den mest trovärdiga och sammansatta berättelse om sexköp jag någonsin hört.

Om ni inte kan lyssna idag kl 14.03 i P1, missa inte reprisen, nästa lördag, 20.03.