Lagen ska göra det lättare för rättighetshavare, till exempel skiv- och
filmbolag och andra branschorganisationer, att spåra illegal fildelning. Om
en rättighetshavare misstänker att någon laddat ner eller laddat upp
upphovsrättsskyddat material från ett särskilt internetabonnemang kan de
från och med i morgon via domstol begära information om vem som äger
abonnemanget.
Denna möjlighet har i debatten framstått som den mest kontroversiella punkten
i den nya lagen och ger bland annat nöjesindustrin befogenheter som inte ens
polisen har i dag.
Lagen har splittrat både politiker och upphovsmän i två läger.
På den ena sidan står en krympande industris överlevnad och upphovsmäns
möjlighet att leva på sitt konstnärskap.
– Vi upphovsmän måste ha rätt att skydda våra verk även när de har
digitaliserats, sa författaren Torbjörn Flygt i Sydsvenskan den 25 november
förra året.
På den andra sidan privatpersoners rätt till integritet.
– Jag tycker att det låter ganska sjukt att skivbolagen ska börja jaga
privatpersoner. Det är inte rätt väg att gå, sa singer-songwritern Sofia
Talvik i samma artikel.
Lagen, som röstades igenom i riksdagen den 25 februari, bygger på ett
EU-direktiv och har redan tillämpats i olika versioner i stora delar av EU.