Vilken plats lämpar sig bättre för att diskutera litterära dagböcker än Den
Sorte Diamant i Köpenhamn? Det är trots allt här originalen till
Kierkegaards, Brandes och H C Andersens bidrag till genren förvaras.
I torsdags kväll inleddes här också en serie föredrag om danska
kulturpersonligheters dagböcker, under rubriken ”Kære dagbog”. Kritikern
Poul Behrendt talade om Thorkild Hansen (1927-1989), vars dagböcker från
ungdomsåren i Paris arbetades om rejält under åren, och rymmer en hel del
fiktiva inslag. Därför bör de betraktas som ett konstnärligt
”Knausgårdprojekt”, menade Behrendt, snarare än som autentiska tidsdokument.
Inte överraskande, med tanke på att Hansen ofta använde sig av historiska
personers dagböcker som stoff för sina dokumentära romaner.
Ändå sitter föreställningen om dagbokens bokstavliga äkthet djupt i oss. När
vi i själva verket borde ha lärt oss att det inte är samma sak att lita på
en författare som att ta honom på orden.