Danmark är Sveriges port till Europa, heter det. Men tittar man över
Öresundsbron från andra hållet ser man porten till framtiden, skrev Henrik
Wivel häromveckan i danska Weekendavisen. Det handlade om Malmös
förvandling, en utveckling utan motstycke i Norden, hävdar Wivel. I skuggan
av Turning Torso finner han allt det som Köpenhamn drömmer om och kanske
fruktar, sociala konflikter men också etnisk och kulturell mångfald,
satsning på kunskap, konst och experimenterande arkitektur.
Visst, gräset är alltid grönare på andra sidan vattnet,
och stereotyperna kan vi sen gammalt. Sverige står för modernitet och
kosmopolitisk öppenhet. Danmark däremot vänder ryggen till nymodigheter och
sluter sig i nationell inskränkthet.
Beskrivningen är inte helt fel, men i ärlighetens namn måste man också medge
att danskarna numera på vägen mot bron passerar en hel del experimenterande
arkitektur. I guideboken ”Ny arkitektur i hovedstaden 2011/2012” (Copenhagen
X) redovisas 129 exempel från det senaste decenniet. Det är tio år som har
skakat om staden. Övergivna industri- och hamnområden har byggts om och hela
stadsdelar har anlagts från grunden. Aldrig tidigare i Köpenhamns historia
har så mycket förändrats på så kort tid.
Saken är särskilt märkvärdig eftersom den ser ut som en paradox. I en tid då
både kulturdebatt och den politiska dagordningen bestämdes av Dansk
Folkepartis och en borgerlig regerings rastlösa ansträngningar att trygga
danskhet, nationella traditioner och kanonbildning tog stadsutvecklingen en
helt annan väg. Landets huvudstad blev en lekplats för utländska
stjärnarkitekter och danska byråer som hämtade inspiration från kinesiska
byar och Toscanas medeltid, från Amsterdam och Barcelona, snarare än i
traditionell dansk byggnadskonst.
Det största enskilda projektet är Örestad intill brofästet,
ständigt omstritt och omväxlande älskat och utdömt som en stadsplanemässig
katastrof. Det är också det området som har flest träffar i den nya guiden.
Det blir lite som Guinness rekordbok. Här har vi Bella Sky Hotel, inte bara
Nordens största hotell utan också två nästan 80 meter höga torn som lutar
dubbelt så mycket som det lutande tornet i Pisa.
Mest anslående är väl det som inte liknar någonting annat, till exempel dansk
arkitekturs superstar, numera med filial även i New York, Bjarke Ingels och
hans trilogi av bostadshus: VM-husen, Bjerget och nu senast 8tallet med 476
lägenheter. De som bor där lever långt från det omhuldade danska kulturarvet.
Finanskrisen har dämpat takten i detta laboratorium för nya ideer, det finns
gott om lediga bostäder och lokaler. Men det hindrar naturligtvis inte att
det kan vara en port till framtiden.
I februari arrangeras en vinterfestival i Köpenhamn, Wondercool Copenhagen. I
programmet ingår ett par söndagsvandringar genom Örestad med Dansk
Arkitektur Center.