KÖPENHAMN. – Vi trodde att vi skulle få alla elitfeministerna på oss, säger
teaterchefen Kitte Wagner, när vi går upp för trappan i Nørrebro teaters
foajé. Om man vill nyansera bilden av porrbranschen är det många som har
åsikter. Men vi har bara fått fina recensioner.
Inför "Pornotopia" åkte Kitte Wagner och kollegan Jonatan Spang till Budapest
för att studera Östeuropas porrindustri. De kontaktade både sexologer och
alla stora namn inom dansk porr, som Barny Nygaard, Katja Kean och
Porno-Lasse.
Allt klaffade när de träffade Denice Klarskov. En 23-åring som driver ett
porrproduktionsbolag för så kallat "socialt ansvarsfull porr".
– Vi hade lust att skriva en pjäs om den typen av kvinna. Du var inte alls som
jag förväntat mig, säger Kitte Wagner till Denice Klarskov, som sitter i den
svarta soffan mittemot. Du har en stor gård utanför Næstved. Du har varit
ihop med din pojkvän sedan du var sexton. Du är enormt klar över vad du gör,
och lite full i fan.
I föreställningen "Pretty Woman" i Köpenhamn förra sommaren medverkade
verkliga prostituerade. Men att Denice Klarskov skulle vara något annat än
rådgivare för "Pornotopia" var det aldrig tal om.
– Debatten blir öppnare och det är lättare att leka med fördomar om det är
skådespelare på scen, säger Denice Klarskov. Annars skulle man vara bunden
till min historia och det skulle inte bli komedi på samma sätt.
"Pornotopia" handlar om det unga porrskådisparet Jeanett och Robert som vill
starta eget bolag, med bättre förhållanden för de anställda. De får
journalisten Victoria på halsen – som vill göra en dokumentärfilm. Historien
får förvecklingar när Jeanett åker till USA för att filma. Robert har inga
pengar att göra färdigt deras film. Han hoppar i säng med Victoria, som
följer med till Budapest. Där ska han göra billig porr och hon ska filma den
danska porrbranschens baksida.
Det är ett allvarligt ämne. Varför måste det vara komedi?
– Folk är trötta på att man berättar för dem vad de ska tycka, säger Kitte
Wagner. Enda sättet att få publiken att lyssna är att få dem att skratta.
Fördomar och hyckleri är den bästa komedibensinen. Tidigare har jag gjort
mycket teater om nydanskarna, som precis som porrbranschen utsätts för många
fördomar. Ju mindre folk vet om något desto större är fördomarna.
Vilka fördomar ville ni slå ihjäl?
– Man måste inte vara ett incestdrabbat offer för att vara i porrbranschen,
säger Kitte Wagner. Att använda sin sexualitet för att uppnå något
yrkesmässigt är det många kvinnor som känner till. I pjäsen är det
egentligen Robert som är offret – killarna är bara verktyg.
– Och att det finns mycket pengar i porrbranschen, säger Denice Klarskov. För
det gör det inte. Hatar man det ska man göra något annat. För mig handlar
det inte om att bli miljonär. Jag tycker om att göra porr. Jag vill bidra
till att göra branschen bättre och vara den person jag själv saknade, som
berättar för tjejerna hur de klarar sig med hjärtat i behåll och lusten vid
liv.
Hur ställer ni er till att porrbranschen är en bransch där många utnyttjas?
– Många har kritiserat oss för att Denice inte är prototypen för en
porrskådespelare, säger Kitte Wagner. Men varför kan man inte berätta den
positiva historien? De östeuropeiska flickorna som utnyttjas är också med i
pjäsen.
– Jag startade firman efter att jag haft en dålig upplevelse med en producent,
säger Denice Klarskov. Det är viktigt att vi från den någorlunda förnuftiga
sidan av porrbranschen träder fram och berättar hur det faktiskt kan vara.
Annars kan vi inte hjälpa dem som blir utnyttjade. Det finns inga danska
producenter som använder östeuropeiska flickor – det fanns en förut, men han
har flyttat till Litauen. Jag känner människor i den branschen, det måste
jag för att veta vart jag ska vända mig om jag vill påverka.
Vad tycker du om den bild av kvinnor som porren reproducerar?
– Jag kan aldrig förstå den feministiska synpunkten, säger Denice Klarskov.
Visst kan jag se att kvinnor görs ned på film. Men är det inte så det går
till hemma i sovrummen också? Att kvinnor känner sig underdåniga och har det
sex deras män vill ha.
Det finns ju porr som inte reproducerar dessa roller. Ni nämner svenska Mia
Engbergs alternativa porrfilm "Dirty Diaries" i pjäsen.
– Jag har läst recensioner. Jag tror inte att det är meningen att folk ska
onanera i biostolen när de ser den, säger Denice Klarskov. Det känns mer som
ett slags dokumentärporr.
– Jag har inte sett den än. Jag vill gärna göra det – och se om den funkar,
säger Kitte Wagner.