– Det är så många minnen som far genom huvudet just nu.
Magnus Bjerkert, 35, från Malmö, låter uppriktigt ledsen över att det inte kommer att bli ännu en sommar i Hultsfred. Även om han trodde att det 23:e besöket kanske skulle bli det sista – med tanke på turbulensen kring festivalens ekonomi – hade han hoppats på ett värdigare avslut på en epok som präglat hans somrar sedan tonåren.
– Visst, det fanns kanske inget alternativ för dem i det läget de befinner sig i nu. Men att ställa in en vecka innan så här, det blir ett jävligt konstigt avslut.
Ramin Sabet, 27, också han från Malmö, har inte investerat lika mycket känslor i den årliga händelsen vid Hulingen. Han har aldrig varit på Hultsfredfestivalen och kommer heller aldrig att få chansen att åka dit.
Biljetten, som han fått via en vän vars företag sponsrar festivalen, är nu värdelös.
– Man visste ju att festivalen var illa ute, och jag ville väl testa på att åka dit innan det var försent, säger han.
Ramin Sabet har tidigare somrar varit på både Way out West i Göteborg och Emmabodafestivalen.
– Hultsfred har aldrig riktigt lockat mig.
Varför inte det?
– De har aldrig haft de artister jag velat se. Och i det klientelet jag hänger med åker man till Way out West.
Vad är det för typ av klientel?
– Musikmedvetet. Äldre.
Magnus Bjerkert, som idag driver skivbolaget Adrian Recordings, har vuxit upp i Hultsfred. Det började med förvirrade besök tillsammans med föräldrarna på 1980-talet. Sedan dess har han gjort allt från att sätta upp och riva stängsel, spelat på de små scenerna med lokala band och som musiker i David & the Citizens, till att som skivbolagsrepresentant jobba med artister som Familjen.
– Jag tänker främst på bygden runt och vad det inneburit att festivalen varit där i alla år. Tyvärr har festivalen stått still i utvecklingen de fyra senaste åren. De har inte hängt med, inte fattat att det krävs nya sätt att nå ut till folk, både vad gäller marknadsföring och artistbokningar, säger han och fortsätter:
– När de efter förra året sa att de skulle gå ner i budget och satsa mer med hjärtat, då tänkte jag för första gången på flera år att nu börjar de gå åt rätt håll. Men så märkte jag att det inte alls var så. Det var samma jävla skit som vanligt, bara mycket sämre.
Vad ska du göra nu istället?
– Vi är några stycken som har pratat om att åka dit ändå och sitta på campingen vid Hulingen och dricka gravöl. Jag tycker fortfarande att det är en bra idé att ha festival där. Jag önskar att någon säger att nu skiter vi i det som varit, nu glömmer vi det, nu gör vi en liten fest här, och börjar om helt från grunden.
Ramin Sabet har inte gjort några nya planer för nästa helg.
– Nej, jag vet inte. Kanske jobba, säger han.