London War Cup (en nedlagd fotbollsturnering i England), Bo Edvardsson (docent
i psykologi), Square Inch (musikgrupp från Sundsvall).
Alla tre är exempel på nya artiklar som inom loppet av bara några minuter
skapats på svenska Wikipedia. I snitt skrivs det över hundra nya artiklar om
dagen. Därtill kan läggas tusentals redigeringar i redan befintliga texter.
Jag beslutar mig för att lämna ett eget bidrag och skriver anonymt och mot
alla principer om neutralitet två rader om mig själv. En minut senare har
någon ifrågasatt relevansen.
Dagen därpå är jag raderad. Wikipedia ställer allt högre krav på relevans och
tillförlitliga källhänvisningar. Att raderas är ett öde som de flesta nya
artiklar möter.
– Om jag sitter hemma vid datorn har jag ofta en flik med Wikipedia öppen som
jag bläddrar och tittar runt i. Det behöver inte betyda att jag redigerar
något var tionde minut. Om man räknar aktivt arbete kanske jag lägger en
halvtimme om dagen ungefär.
Det finns ett uttryck för när ens engagemang i Wikipedia börjar likna ett
osunt beroendebeteende. Wikiholism, kallas det. Andreas Vilén, som också
läser samhällsgeografi på Lunds universitet, säger att han för egen del har
läget under kontroll.
Han hör till den lilla kärna av mest aktiva användare på svenska Wikipedia.
Han är också en av 101 så kallade administratörer och har större
befogenheter än vanliga wikipedianer, som de som skriver på Wikipedia kallar
sig.
Sedan den 16 november 2004, då Andreas Vilén skrev sin första artikel om
hemorten Ljunghusen, har han gjort över 33 000 redigeringar.
– Nu har jag jobbat på att utöka artikeln om den kanadensiska provinsen
Alberta. Den var jättekort, bara två rader. Och det om ett ställe som är
lika stort som Sverige. Då tycker man att det kanske förtjänar lite mer
utrymme.
Timmar av oavlönat arbete. Varför?
– Då kan du lika gärna fråga varför en läkare går med i Läkare utan gränser.
Det är egentligen samma sak. Jag vill inte jämföra oss med Läkare utan
gränser precis, men det är ändå någon form av ideellt arbete som vi utför.
Vissa har väldigt svårt att förstå varför man gör något ideellt, vissa har
det lite lättare. Jag gör det för att jag tycker det är roligt.
Sedan starten 2001 har Wikipedia vuxit explosionsartat. Vem som helst kan
bidra. Det krävs inte ens att man registrerar sig.
Enligt företaget Alexa, som mäter internettrafik, är Wikipedia den sjunde mest
besökta webbplatsen i världen, strax efter jättar som Google, Facebook och
Youtube. En snabb sökning på en känd person, en ort eller en företeelse, och
överst på listan av förslag hamnar nästan alltid en Wikipedia-artikel,
oavsett vilken sökmotor som används.
I dag finns aktiva versioner av Wikipedia på 235 olika språk med över 17,8
miljoner registrerade wikipedianer.
”Vi har gett en röst åt miljontals människor”, skrev Wikipedias grundare Jimmy
Wales i en visionär artikel i The Guardian förra året.
I en tid då begrepp som sanning och fakta blivit allt mer relativa är det lätt
att se Wikipedia som massornas triumf över den upplysta elitens rätt att
definiera vilka erfarenheter och fakta som är viktiga och sanna.
Det är inte så konstigt att Jimmy Wales blir en smula visionär.
Wikipedias popularitet medför en enorm makt över människors sätt att inhämta
kunskap. Och med makt följer ansvar. Men Wikipedia har ingen redaktion att
ställa till svars och skribenterna är ofta anonyma. Trovärdigheten är
ständigt ifrågasatt och ingen kan egentligen garantera att det som står i
artiklarna är korrekt. Politiska grupper och kommersiella aktörer försöker
hela tiden sprida information som gynnar deras intressen.
Så vem bestämmer då att jag eller docent Edvardsson inte är viktiga nog för en
artikel på Wikipedia, eller Sundsvallsgruppen Square Inch för den delen, som
bara fick existera i några timmar? I teorin alla och vem som helst. Men i
praktiken?
En populär tes, som delvis bekräftats vetenskapligt, är att allt fler väljer
att bidra med ett fåtal redigeringar inom särskilda kunskapsområden.
Innehållet på Wikipedia skulle alltså spegla en större mängd användares
kunskap.
Det stämmer inte, menar den spanske forskaren Felipe Ortega.
I våras presenterade han den hittills mest omfattande statistiska analysen av
Wikipedia. En av hans slutsatser är att mer än 90 procent av innehållet på
de tio största språkversionerna skrivs av en mindre skara användare som inte
ens utgör 10 procent av det totala antalet wikipedianer.
Den svenska versionen hör till dem där arbetet fördelas som mest ojämnt över
antalet användare. Bara holländska Wikipedia har en större snedfördelning.
Statistiken visar också en tendens till en avstannande tillväxt av användare.
Sedan 2006 dör det fler wikipedianer än vad det föds nya, som avhandlingen
lite drastiskt uttrycker det.
Wikipedia är alltså beroende av en klick entusiaster, en grupp av
elitanvändare, sådana som Andreas Vilén i Lund. Det är de som ser till att
urverket inte stannar, som samlas på särskilda Wikipedia-chattar för att
i realtid kunna vaka över utvecklingen av nya artiklar och redigeringar i det
befintliga materialet. Det är de som håller texterna rena från klotter och
rensar bort texter om till exempel okända popgrupper från Sundsvall.
Wikipedia arbetar aktivt med att bredda sin användarbas. I Sverige görs det
genom föreningen Wikimedia Sverige.
– Just att sprida kunskapen om Wikipedia är en av de främsta uppgifterna för
föreningen. Framför allt måste vi få in fler kvinnor. Det är en grupp som vi
saknar. Oavsett hur man mäter är det nästan alltid mellan 70 och 80 procent
män, säger Lennart Guldbrandsson, föreningens ordförande och författare till
boken ”Så fungerar Wikipedia”.
Han är medveten om snedfördelningen av arbetet, men betonar vikten av de
användare som bara gör ett fåtal redigeringar.
– Det är det samarbetet mellan veteraner och nytillkomna som
skiljer Wikipedia från traditionella uppslagsverk, säger Lennart
Guldbrandsson.
Metoderna för att få fler att skriva är föreläsningar och att synas på olika
evenemang. Förra året ordnades till exempel ett två dagar långt seminarium
på Lunds universitet för att locka fler akademiker. Och till hösten kommer
det att finnas en distanskurs på Mittuniversitetet i Sundsvall för att öka
kunskapen om uppslagsverket.
– Vi har ett trettiotal sökande hittills, säger kursansvarige Magnus Eriksson,
själv aktiv på engelska Wikipedia.
Han tillägger:
– Jag råkar veta att flera av dem sitter med i Wikimedias styrelse och är
aktiva som administratörer. Då får vi ta vara på deras kunskap. Men kursen
är för nybörjare.
Det har uppstått en sammanhållning kring arbetet med uppslagsverket.
Wikipedianer delar ut små elektroniska utmärkelser till varandra och samlas
för wikifika eller träffas på wikipubar. Enligt Ortegas avhandling utgörs
just svenska Wikipedia av en kombination av mycket aktivitet bakom
kulisserna och ett stort antal redigeringar i uppslagsartiklarna.
Den sociala gemenskapen bidrar till att hålla en hög arbetsmoral bland
entusiasterna. Men den skapar också en tröskel för nya användare.
– Det slutar lätt med att det blir lite väl mycket ryggdunkande, att de som
redan är etablerade får tolkningsföreträde framför andra. Och det försöker
vi undvika. Vi vill ju upprätthålla en platt struktur, säger Andreas Vilén.
Men en hierarki bland användarna är ofrånkomlig om uppslagsverket inte ska gå
under i anarki.
Andreas Vilén vill inte gärna tala i termer av makt och hierarkier
när det kommer till hans och de andra administratörernas arbete.
– Den hierarkin grundar sig i så fall på ett slags meritokrati. Man får
förtroende baserat på vad man gjort, inte vem man är utanför Wikipedia.
Vad är det som gör att du känner ansvar för vad som finns på Wikipedia?
– Det är en känsla av att få sprida neutral information. Någonstans på
internet måste det få finnas information som inte präglas av en politisk
eller kommersiell baktanke.