Det belgiska nycirkuskompaniet Circ’ombelico har nyss anlänt till Köpenhamn
med sin trettio år gamla Scanialastbil.
Jef Naets och Iris Carta, som bildade gruppen för fem år sedan, valde inte
lastbilen som scen för sin turnerande föreställning ”Da/Fort” bara för att
de älskar gamla bilar. Utan även för att de är fascinerade av platsbristen i
dagens samhälle.
För att berätta om platsbrist krävdes det ett litet, intimt utrymme så att
publiken som sitter inne i lastbilen kan uppleva hur det känns, menar Iris
Carta.
– Folk bor i städer på mycket små ytor och individualismen växer. Folk bor i
höghus bredvid varandra och ibland vet man mer intima saker om sina grannar
än vad man vet om sina vänner, eftersom man hör dem gå på toaletten eller
bråka. Så jag tror att vi alla vet hur det är att bo i det här moderna
samhället. Vi måste prestera och göra mycket. Och som en reaktion mot det
tror jag att man ibland behöver ta sig in i sin egen bubbla och bli lämnad i
fred, säger Iris Carta.
Lastbilen är en mer praktisk och mindre kostsam scen att åka omkring med,
jämfört med ett vanligt cirkustält.
Gruppen ville också ha en ovanligare scen än ett cirkustält eftersom de inte
gör traditionell cirkus.
– Lastbilen är en överraskande plats, för folk vet inte alls vad de ska
förvänta sig i förväg. Folk kan inte ens föreställa sig att det är en cirkus
därinne för att det är så litet. Folk som kommer in har en öppen
inställning, och det är en mycket stor fördel, säger hon.
Det är inte tydligt vad det är för plats föreställningen utspelar sig på.
Det kan vara i en lägenhet, en hiss, ett fängelse eller ett rum – det är upp
till var och en att avgöra. Föreställningen är en hyllning av skönheten i
vardagens enformighet.
Scenerna utgår från vardagliga situationer, men är förstärkta med parakrobatik.
– Vi gör en typ av föreställning där vi tror att alla kan komma på sin egen
historia utifrån sin egen erfarenhet i livet. Vi ger bara bilder och folk
kan omvandla och tolka dem hur de vill. Det är inte en historia som tar en
från A till Ö på ett tydligt sätt, det är mer en atmosfär som vi framkallar,
säger hon.
Hur fungerar det att göra akrobatik på en så liten plats?
– Det är inte lätt. Vi måste öva mycket och allt är mycket noga uträknat. Det
var också målet, för det gör känslan av platsbrist väldigt konkret och
fysisk.