Det är sådana frågor kring kön och klass som Squeer, etn grupp inom
malmöbaserade scenkonstkollektivet Potato Potato, tar upp i föreställningen
Squeer #13 (spelades på Moriskan i Malmö i onsdags). I tjugofem scener
driver de fyra skådespelerskorna med stereotypa klass- och könsroller. Det
är ett fantastiskt skådespel, varenda ansiktsuttryck är träffsäkert. När
Jenny Möller Jensen med enbart med sina kroppsrörelser morfas från
överklassman till arbetarklasskvinna ryser jag i hela kroppen.
I en timme sitter jag som förstenad medan den ena skarpsynta kommentaren efter
den andra fyras av. Ett förakt för en BLondinbella- karaktär byggs skickligt
upp hos publiken. I nästa stund visas elaka kommentarer från bloggar och
föraktet för bloggtjejer ersätts med sympati. Det är plågsamt att se och jag
vill fly därifrån men det finns ingenstans att ta vägen.
Helena Engberg spelar bland annat en sommarpratande klassresenär (tänk Göran
Greider), det är en fruktansvärt rolig parodi på vänsterdebattörer som är
medelklass men ständigt skryter om sin hårda uppväxt. Att ha ”ena foten kvar
i arbetarklassen” kommer hädanefter alltid framkalla skratt hos mig. Ingen
kommer undan Squeers satir, från arbetarklassens gravida tonåringar till
överklassens livspusslande. Både män och kvinnor och även
medelklassfeminister som maniskt mässar om ekonomisk självständighet får en
känga. Det är vasst men kärleksfullt skildrat och Squeer har den goda smaken
att inte peka finger.
Squeer tar både klass- och genusfrågorna ett steg längre. Till exempel lyckas
de med det som Bob Hansson & company misslyckades med i boken "Dingo
Dingo", att belysa hur även män kan vara fast i strukturer, att även
manligheten är ett ok som män bär över axlarna.
Det känns väldigt uppfriskande att prata om klass, just för att man så sällan
gör det idag. Istället pratar man om livsstilar. Att stanna hemma med barnen
är en livsstil. Att göra karriär är en livsstil. Man individualiserar
skillnaderna och gör sociala orättvisor till personliga egenskaper: ”Kasta
inte sten på banken, skaffa ett jobb där istället!” sjunger Squeer i en
punklåt och sätter fingret på den senaste tidens besatthet av
karriärcoacher.
På sistone har mansdominansen på den svenska humorscenen debatterats, bland
annat har SVT påstått att det är svårt att hitta roliga kvinnor. Här är ett
tips: ge Squeer en timme i veckan, primetime, och säg "gör vad ni
vill". Det skulle bli briljant.
Den 21 augusti gör gruppen ett framträdande med tidskriften Ful på
Malmöfestivalen. Synd att missa.