Provokativt kunde brinna mer

Teater. Porslinsnegrer. Månteatern, Lund. 26.2.

Av Dennis Magnusson. Regi: Dennis Sandin. Scenografi och kostym: Nina Fransson. Ljus: Hans Danelius. Musik: Anders Ortman. Mask: Siv Nyholm. Medverkande: Alexander Karim, Emma Sildén, Tony Lundgren, Peter Öberg, Magnus Nylander.

Porslinsneger, det vill säga en prydnadsfigur av en svart människa, är ett provocerande uttryck som Dennis Magnusson valt för dramat om Badin. Denne man föddes på ön Saint Croix i Västindien 1747. Ön var dansk koloni och lille Badin skänkes fyra år gammal till svenska drottningen Lovisa Ulrika, mor till kung Gustav III. Hon skulle ha pojken att roa sig med.

Magnusson väver en thrillerbetonade historia kring en individ som växer upp vid hovet och känner de mest inflytelserika, förutom kungen den makthungriga brodern och systern, vars älskare Badin är sedan länge.

Samtidigt som de behöver honom förringar och avhumaniserar de honom. Han tvingas till ständiga förödmjukande drag för att över huvud taget kunna överleva.

Dennis Magnusson och regissören Dennis Sandin har tidigare i ”Drömmer om att dö”, om Göran Persson, och ”Jenny från Hörby” närmat sig frågor kring makt och existentiella valsituationer. Här går de vidare på samma teman i en både underhållande och spännande uppsättning, där Nina Franssons enkla och effektiva scenografi med ett antal ljusa vertikala tunna draperier blir sinnebilden för de dimridåer rollgestalterna använder sig av i det intrikata maktspelet.

Texten hjälper åskådaren att förhålla sig till händelserna eftersom rollfigurerna emellanåt inflikar sina egna tankar mellan replikerna. Oftast, framför allt i första akten, fungerar det bra.

”Porslinsnegrer” kräver eftertanke för att inte bara stanna på ytan. Ett av de intressantaste perspektiven är det utanförskap som prinsessan (Emma Sildén) hävdar gäller både henne som kvinna och honom som svart. Men de spelar ändå långt från varandra i samhällsmaskineriets hierarkier. Porslinsnegern är livegen och kämpar konstant för överlevnad på alla plan.

Badin (Alexander Karim) ser samtidigt en styrande kvinna bakom varje man bortsett från den homosexuella kungen. Peter Öberg spelar denne skottskadade monark på ett både dråpligt och medlidande vis.

”Porslinsnegrer” blir angelägen när man byter ut Badin mot någon annan individ, eller grupp, år 2010. Livegenskapen ser inte likadan ut men kampen för att inneslutas i en gemenskap fortgår runt omkring oss.

Därför hade både pjäs och föreställning gärna kunnat vara lite mer brinnande.