Onkel Vanja
av Anton Tjechov. Med Lasse Beischer, Maria Simonsson, Henri Kokko,
Josefine Andersson.
1 2 3 Schtunk. Lunds Stadsteater 12.11
Att clownkompaniet 1 2 3 Schtunk de senaste åren har spelat Shakespeare
framstår som helt logiskt. För fyra fantastiska improvisatörer bjuder
Shakespeare på massor av brutalitet, sex och burlesk humor att spinna vidare
från. Nu tar de sig an Thechov, som till skillnad från Shakespeare inte
bygger ?Onkel Vanja? kring storslagna konflikter utan istället skildrar
några försynta karaktärer som hyser både åtrå och avsky till varandra utan
att kunna kommunicera varken det ena eller andra.
Man tycker att det inte borde gå. Men det gör det. I glappet mellan Tjechovsk
lågmäldhet och Schtunksk energi uppstår storverk.
"Vad är det för jävla inledning på en pjäs", avbryter Lasse Beischers clown
när hans rollkaraktär doktor Astrov tackar nej till ett glas vodka.
Huvudpersonerna samlas istället runt samovaren där de låtsas röra i varsin
tekopp, och de blir snart så uppslukade av den där rörelsen att allting
annat blir oviktigt. 1 2 3 Schtunk håller sig ovanligt nära grundtexten men
de hakar hela tiden fast i detaljer som sätter fingret på den borgerliga
teaterns konventioner. Allt åker upp på bordet, från Tjechovs förhållande
till tystnaden, till hans syn på genus. "Jag är fast i min pubertet" skriker
Maria Simonssons clown när hon inte står ut med att Tjechov gjort hennes
rollfigur Sonja till ett dumt våp – men hon får sin hämnd i slutet av pjäsen
när den imaginära dammsugarslang hon håller i handen förvandlas till ett
enormt stånd och hon, för en kort stund, byter kön.
Andra har sagt det förut, men 1 2 3 Schtunk är verkligen ett helt unikt inslag
i svenskt teaterliv och de blir bara bättre och bättre. Med sin extrema
lyhördhet blåser de liv i teatern och skapar en fantastisk nukänsla. Så ska
du bara se en klassiker i år – se den här.
Fotnot: 1 2 3 Schtunk gästspelar på Teater 23 i Malmö den 2-6 december.
Förutom "Onkel Vanja" framför de då också "Rickard III".