Känslorna överbryggar epokerna. Galanteri och raggande. Från 1600-talskardinalen Rospigliosi (sedermera påve) till dagens schlagerprästinna Ingela Pling Forsman och Lasse Holm.

Idén kommer från ett projekt i Vadstena-Akademien, där notarkivet brandskattades på ett fång lustiga eller sinnliga arior från 1600-talet. Som komisk kontrapunkt till detta: fåniga låtar i parodiska tappningar som ersättning för att man missade Eurovision Song Contest.

Dramaturgin fungerar inte i varje detalj, men på det hela taget är greppet friskt och kvartetten Hedvig Jalhed, Signe Sannem Lund, Martin Vanberg och Daniel Hällström skojiga och engagerade. De cirklar runt i en sorts trivial kärlekskarusell med obestämda identiteter och trevande tycken. Det ställs stora krav på rörlighet, och både ensemblen och koreografen Torbjörn Stenberg har heder av konditionsprovet.

Förutom den stilfulla barocken och schlagerbiten finns det improvisativa moment, som sångarna prövar sin fantasi i, tillsammans med en gnisslande och skrapande orkester. Det gör kvällen oberäknelig på ett ofta spännande vis. Det som sker på scen är likt ett flimmer av lekar och kontaktförsök. Ett helt korthus av sextrakasserier, krönt av Monteverdis ”När jag ser dig”, där den sinnliga dialogen arrangerats som elegant kvartett: operakonstens första stora hit i oväntad infattning.