Pariserliv (operett)
Av Jacques Offenbach. Svensk textversion: Lucas Svensson, Ulricha Johnson.
Regi och scenografi: Stewart Laing. Kostym: Theo Clinkard, Stewart Laing.
Dir: Andreas Lönnqvist. Koreografi: Ben Wright.
Malmö opera.
Premiär 30.4
"Pariserliv " är äldre än Eiffeltornet. Men den kända järnstapeln är förstås
scenografins givna Parissymbol. I finalen lyser den i det ena raketregnet
efter det andra. Till sist står dock ensemblen och viftar mot natthimlen -
mot tomheten. Tänkvärt.
Offenbachs operetter genomsyrades av aktuella och pikanta inslag. Styckena
skulle glömts, om det inte varit för musiken: sprudlande melodier, sanslösa
danser (som väl har utsikter att sprudla mera än på premiären).
Idag måste åtgärder vidtas om "Pariserliv " ska behålla halt och udd. Det
ställer krav på espri, en bristvara i Malmöoperans föreställning.
Handlingens suffléer skrumpnar till raguer med osovrade ingredienser. Gärna
bisarra och absurda inslag - men har regissören klart för sig hur fylleplump
och knullbillig andan är?
Men så går det kanske när man ska flytta de nyuppfunna Hillman och
Helena Christenson från Ikeas folkhem till Paris schangtila salar, där värsta
buse franska talar. Det talas franska en alltför lång stund i början; här
fanns utrymme för strykningar.
En annan longör är dansarnas omständliga omklädningar. Man hinner tänka:
hellre Hoffmanns äventyr än Hillmans.
Visst finns det ljusa artistiska glimtar. Signe Lind-Bengt Krantz som svenska
turister är välplacerade som karaktärer; Krantz lilla duett med Naja Monrad
Hansen i Lagerfelds mondäna butik ger förtjusande avkoppling. Där kulminerar
för övrigt kostymprakten i särdeles opulenta modeparodier. Och fräschören
hos kompisarna Karl Rombo, Samuel Jarrick och Katarina Giotas ska inte
glömmas. Inte heller Simon J Bergers vilsna engelskspråkiga bohem.
Men uppsättningen är mest ändå en enda villervalla, måhända adekvat på
Malmöoperan just nu. Alla uppsättningar kan ju inte vara fullträffar, men en
dramaturg hade kunnat nödbromsa.
Just nu känns det viktigt att se framåt: nästa säsong bjuder ju en lockande
offensiv repertoar.