Hittefågel
Manus: Oline Stig
Regi: Lena Ekhem, Nina Norén, Anette Lindbäck
Medverkande: Imelda Cruz Linde, Heidi Perä Rydahl, Lena Ljungmark, Helen
Melin, Diana Nunez, Inger Ohlén-Reingold
Musik: Jens Ulvsand, Inge Petersson-Lindbäck
Lunds domkyrka, 31.7
Bröderna Grimms saga ”Hittefågel” handlar, som brödernas sagor brukar, om en
häxa som vill koka och äta barn. När Oline Stig i årets kyrkospel i Lunds
domkyrka gör om sagan till en berättelse om en apatisk flyktingflicka,
sätter hon inte direkt likhetstecken mellan häxan och Migrationsverkets
handläggare. Men parallellställningen finns där förstås ändå, när två vänner
flyr från ett ärende ”som måste verkställas”. Den utvisningshotade flickan
heter Nadja, hennes solidariska vän heter Lena, och genom sagor hoppas Lena
kunna väcka Nadja ur apati och minnesförlust. ”Finns det ingen som kan göra
något”, säger Lena och tittar uppfordrande på publiken.
Törnrosa duger inte, men ”Hittefågel” blir den symbolisering som väcker upp
viljan till liv och motstånd. Författaren gör ytterligare en symbolisk
turnering, när en läkare som talar Nadjas språk lyser in i hennes bortvända
pupiller. Därmed upplyser hon också hennes inre, och ser det traumatiska
minnet av en far som dödats i en terrorattack. I sagan räddas flickorna
genom metamorfoser, i den realistiska versionen genom sanningens helande
verkan.
Som Nadjas minnen från exilens gränsövergångar använder Oline Stig diktrader
av den kurdiske poeten Choman Hardi. Musiken vävs intimt samman med texten,
textrader upprepas som sång, och kören tar tillvara katedralsakustikens
möjligheter genom att förflytta sig i rummet. Bönen ur Jesajas 16:e kapitel
– ”Ge oss råd, visa en väg! Göm de skingrade, röj inte de flyende!” blir ett
klangfullt omkväde genom hela föreställningen. Instrumenteringen med gitarr
och basklarinett ger tonfärg åt både det spröda och det djupa i berättelsen.
Harmonierna går ibland åt folkvisa, men smälter samman det vemodiga med det
sakrala och hymniska. Alltsammans är mycket vackert och stämningsfullt.
Eftersom Sydsvenskans medarbetare Oline Stig har skrivit manus recenseras
pjäsen av Björn Gunnarsson, teaterkritiker på Helsingborgs Dagblad.