SD: Petter Larsson saknar fotfäste i verkligheten

I tre artiklar har socialisten Petter Larsson nu ”granskat” Sverigedemokraterna. Det bestående intrycket av denna granskning är att det verkar finnas vattentäta skott mellan Petter Larssons högst teoretiska värld, där Karl Marx och Massoud Kamali fortfarande är tunga auktoriteter och den verklighet där majoriteten av den svenska arbetarklass, som Larsson säger sig vilja värna, dagligen lever.

I Larssons värld är andelen röster på SD i första hand avhängigt av fenomen som partihistoria, valsystem, partistöd och de etablerade partiernas samsyn. På Almgården i Mamö röstar man på SD därför att man känner igen sig i partiets verklighetsbeskrivning. Man har fått se sina skatter höjas samtidigt som det alltid tycks saknas resurser till äldrevård, skola, barnomsorg, – ja snart sagt allt, utom invandring och integration. Man röstar på SD därför att man i decennier haft daglig samvaro med invandrare och därmed förstått att det finns vissa värden behäftade med olika kulturer, som ibland kan vara oförenliga. Man röstar på SD därför att man tröttnat på att få sina döttrar utsatta för svenskfientligt motiverade sexuella trakasserier och sina söner rånade och förnedrade, bara för att tillfredsställa det dåliga världssamvetet hos en aldrig närvarande samhällselit.

I Larssons värld handlade de som i höstas angrep Sverigedemokratisk ungdoms torgmöten, ”strategiskt klokt” eftersom de genom sitt agerande pekade ut SD som ”extremister”, även om detta tyvärr gav SD en chans att ”gnälla om demokratiska rättigheter”. På Almgården anser man att det är den som attackerar ett tillståndsgivet torgmöte som är extremist, inte den som blir attackerad. När den attackerade sedan blir upprörd över att ha blivit attackerad, så ser man inte detta som ”gnäll” utan som en berättigad kritik över att ha fått sin grundlagsstadgade åsiktsfrihet kränkt.

I Larssons värld är Moderaternas modesta närmande till SD:s politik uteslutande en kombination av reaktionära instinkter och kallhamrad strategi. På Almgården ser man det snarare som ett yrvaket och högst otillräckligt uppvaknande till en verklighet som är på väg att gå fullständigt överstyr. Det är också denna verklighet och frågan om ifall den vanlige svenskens vardag kommer att fortsätta att försämras av de styrande partierna, som framför allt annat kommer att avgöra SD:s framtida väljarstöd.

Mattias Karlsson, pressekreterare (SD)