Enkronorna brände hål i fickan medan man väntade på att få kasta sig in i ännu
en omgång hårdföra slagsmål i ”Karate Champ”, ”Street Fighter II” eller
”Double Dragon”. De myntslukande arkadmaskinerna agerade dessutom
ledarhundar för hela spelindustrin.
Det var här många nya serier etablerades och tekniska landvinningar
introducerades. Idag är arkadspelens dominans i spelvärlden ett minne blott.
Tusentals fina gamla spelmaskiner har slaktats och byggts om till Jack
Vegas-apparater, denna förnedrande ättestupa för klassiska arkadapparater.
Några räddas visserligen av entusiaster som Arkadspelsintresserades
Riksförening, men en vanlig Xbox 360 eller PS3 har idag grafik som vida
överstiger de stora kolosserna. Det är inte så lätt att få sambon att gå med
på att släpa in ett par kylskåpsstora klenoder i vardagsrummet när de på sin
höjd kan klämma ur sig ”Pac-Man”. Är det då slutet för en epok? Är
arkadspelen borta för gott?
Det har länge viskats om Sony Ericsson Xperia Play, i folkmun kallad
”Playstation Phone”. När jag under den senaste veckan har kunnat hårdtesta
denna utpräglade spelmobil måste jag erkänna att jag inte direkt fastnat
för något av de förinstallerade, nyproducerade spelen.
Vad som däremot hållit mig vaken på nätterna är arkadspelsemulatorn ”Tiger
Arcade”, gratis tillgänglig från Android Market och med fullt stöd för
Xperia Plays dedikerade spelkontroller. En emulator kan enkelt beskrivas som
mjukvara som låtsas vara hårdvara, alltså ett program som uppför sig som en
specifik dator eller en spelkonsol. Användaren startar emulatorn och kan
sedan ladda de ursprungliga spelen i den. Dessa ”tror” i sin digitala enfald
att de körs i en riktig maskin, och uppför sig precis som det var tänkt.
Emulation är något av en upphovsrättslig gråzon, ett entusiastfenomen som
levt relativt ostört under många år. Idag har dock de stora spelbolagen
förstått det ekonomiska värdet i äldre titlar, och gissningsvis väntar en
del åtstramningar på området. Så länge rekommenderar jag alla en sväng i det
kitschiga krigsäventyret ”Metal Slug” eller varför inte blixtrande
svärdsdueller i ”Samurai Showdown”.
Det kan tyckas märkligt att använda sitt nyinköpta kraftpaket till att
återuppleva tjugo år gamla titlar, men retrospelande handlar om mycket mer
än nostalgi. Klassiska arkadspel konstruerades med just det kortsiktiga
nöjet i åtanke. Detta säkerställde när det begav sig en aldrig sinande
ström av klirrande enkronor i myntboxen. Idag är det en precis lagom lång
pixelexplosion i väntan på bussen.
Spelen är som gjorda för det mobila formatet, och den låga
originalupplösningen gör sig betydligt bättre på en liten skärm än en enorm
platt-tv. De klassiska arkadhallarna må vara på utdöende världen runt, de
flesta spelar hemma eller på nätkaféerna som tagit deras plats som social
mötesplats för unga spelare. Men i min mobil lever de gamla upplevelserna
vidare, ett färgsprakande slagsmål i taget.