Björn Ranelid uppträder i par med Sara Li, sångerska från Ystad som tar sig an
de bärande partierna. Ranelid agerar likt en gäst i hennes show, en MC eller
kommentator som med patos och poetiskt högbrynta sentenser skänker tyngd åt
en lättviktig, engelskspråkig kärlekshyllning av den typ festivalen inte kan
vara utan. Ranelid skrider fram och tillbaka på estraden och slungar iväg
uppmuntrande utrop, som en snökanon laddad med ord. Han deklamerar.
Predikar. Sprider ordet.
Mest spridning så här långt har det lilla ordet säd, som i strofen "Om
kvinnan säger nej till mannens säd i 60 år dör mänskligheten ut”.
— Den raden är inte ett dugg kontroversiell, säger Ranelid. Ordet kommer från
Bibeln, jag hade inte kunnat välja ett annat ord. Eminem säger ”fuck you” i
varannan mening, men ingen ställer honom till svars för det.
— Dessutom är detta ett medicinskt och biologiskt faktum, säger han. Ingen man
har någonsin fött ett barn. Det kommer aldrig att hända. Jag har ju satt mig
in i detta rent medicinskt, vad som krävs för att ett barn ska födas.
Låten handlar inte enbart om medicinvetenskap, den handlar framför allt om det
där andra som i lyckliga fall ligger bakom fortplantningsprocessen:
kärleken. Eller, mer exakt: kärlekens mirakel. Inspirationen kommer från
skrifterna: både hans egna och Bibelns. Tydligast är kopplingen till "Kärlekens
lov", det parti som aposteln Paulus inkluderade i sitt första brev till
Korintierna. ”Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten,
inte skrytsam och inte uppblåst”, skrev Paulus.
— Det bibliska språket är oöverträffat när det gäller kärlek. Dessutom är det
tidlöst. Hade Jesus gjort en akademisk avhandling hade man kunnat falsifiera
den. Man måste hela tiden väga in nya rön och nya sanningar, men det här har
stått sig som kärleksbudskap i tvåtusen år. Det är rätt märkligt.
Som många andra poeter håller han Höga Visan — förlagan till Lars Forssells
beryktade schlagertext ”Sommar'n som aldrig säger nej”, den med bröst som
svalor som häckar — särskilt högt, men också Johannes evangelium. För
språkets skull.
Skulle du kunna göra en schlager utifrån en annan Bibeltext?
— Ja, det tror jag absolut. Höga visan, varför inte. Med Fredriks hjälp klarar
jag allt. Kan man göra en schlager av Zlatan och en om mirakel, då kan man
göra allt.
Björn Ranelid stör sig på alla anklagelser om att han skulle vara dryg eller
skrytsam, det skaver så illa att han tar upp frågan utan att en anklagelse
väckts. Hans nära samarbetspartner — låtskrivaren Fredrik Andersson,
sångerskan Sara Linnea Larsson — poängterar istället hur noga han är på att
lyfta fram andra.
Björn Ranelid ger svar på tal:
— Leonard Cohens röst är ett fjät från ren deklamation. Jag tycker om röster
som är lite spruckna också, men när det gäller Sara är det viktigt att
rösten är ren och vacker. Obesvärad på höjden. Sådan är hon. Låten har
svårsjungna partier, men hon gör den fint.
Svårigheten ligger snarare i att få uppträdandet att fungera inför kamerorna,
med Sara Li och Ranelid som har olika sorters flöde och inte nödvändigtvis
funkar i en och samma dramaturgi. Därför sitter de nu som på nålar; de har
blivit kallade till Arenan för ett extra kamerarep.
— Jag måste vara kongenial med Sara, jag kan inte bara precis göra vad jag
vill. Missar jag i kritiska ögonblick så låter det jättekonstigt. Det är ju
så att jag får underordna mig. Jag har inga problem med att underordna mig,
det här är ett lagarbete.