Är det världens dyraste skottkärra? Förmodligen, den kostar 360 000 kronor för den som är intresserad av ett förvärv. Full med förgyllt trädgårdsavfall är den också.
Och den har ytterligare en egenhet i denna utställning: Den tillhör konstnärerna. Merparten av de övriga föremålen har Barbro Westling och Peter Johansson lånat på sommarstugetomter i Skåne och Blekinge.
Små, otrendiga dekorationer. Ornamenterade krukor. Miniskulpturer.
– Vi är båda intresserade av mötet mellan olika skikt i samhället. Ett galleri är en väldigt speciell plats. En teater däremot förväntas vara en mötesplats dit alla blir inbjudna. Ett galleri är mer slutet. Det är väldigt få som går in på ett galleri. Utifrån det började vi prata om att visa någonting som inte alltid finns i sådana här miljöer, säger Barbro Westling.
Begrepp som ”smak” och ”folklighet” ställs alltså här på sin spets.
– Minimalism är ett väldigt fint begrepp inom konsten. Man går in på ett galleri och där gäller att ju mer minimalistisk och abstrakt konsten är desto bättre är den – och man håller käft. Det finns en beröringsskräck där. Det ser snyggt ut. Det ser ut som konst. Och så nöjer man sig med det. Ju mer abstrakt konst desto dyrare är den, kan man få intryck av. Nu gör vi något annat. Sätter man något på en scen så tittar man på det med andra ögon än ute i verkligheten. Genom att tvinga folk att titta på dessa objekt inne på ett galleri uppstår kanske en ny syn på objekten.
Ingen av de personer som har blivit ”belånade” har hört av sig.
– De har väl inte märkt det, säger Peter Johansson med ett skratt, men berättar att varje lånat föremål har ersatts av en prydligt laminerad lapp som berättar något om vad det är som har hänt.
Utställningen ska på turné. Första stopp blir Trondheim i Norge. Men dit följer inte de skånska och blekingska relikerna med.
– Då ska vi låna lokalt, säger Peter Johansson.
Men först alltså Malmö, till den 18 december. Peter Johansson påpekar att galleriet som sådant var viktigt för hur utställningen blev:
– Man ser mycket av lokalen från början, utifrån. Vi ville så gärna att det skulle vara väldigt fysiskt, att vi skulle förändra rummet och den traditionella utställningsformen. Vi gav oss till och med in i kontorsdelen med ”Förspilld ironi”, som är verket med de där blomlådorna.
Barbro Westling och Peter Johansson funderar inte i första hand på att bli ”rätt” förstådda i sin konst.
– Vi är inga genier som ska ”förstås”. Jag tycker inte om den synen på konst. Jag hör hellre vad publiken säger, för de kan ju, faktiskt, ha mer rätt än jag, säger Barbro Westling.
”Vi är inga genier som ska ’förstås’. Jag tycker inte om den synen på konst.”