Det har, främst i en liten bubbla av medieintresserade och medieaktiva bloggare och twittrare, uppstått en diskussion om den nya sammanslutningen Kulturskaparna.
Kulturskaparna är ett slags paraplyorganisation som finns till för att gemensamt driva en del klassiskt viktiga frågor för journalister, tonsättare och författare: upphovsrätten, till exempel.
En del har formulerat invändningar mot Kulturskaparnas första manifest, en del vänder sig mot att deras respektive medlemsorganisation har anslutit sig till Kulturskaparna utan att fråga medlemmarna först. Och så vidare ...
Debatten i sin helhet är tyvärr mycket nedslående. Vi har å ena sidan några intresseorganisationer som inte riktigt är i framkant vad det gäller hård sakkunskap om den digitala revolutionen. Vi har å andra sidan en del medietyckare som sedan länge har passerat gränsen till att bli närmast religiösa i sin stenhårda tro på att just deras analys är rätt. Och så skickar de länkar till varandras inlägg Twitter runt: Bra tyckt, A. Bra tyckt, B. Du tycker också bra, C. För du tycker ju precis exakt som jag.
Jag letar efter framsteg, men ser bara en enda röra.
Andreas Ekström
medarbetare på kulturredaktionen