”En lyckad aktion” sa den konservative justitieministern Brian Mikkelsen. Socialdemokraterna ansåg att polisen ”gjorde oss alla en tjänst genom att slå ner på de här bråkstakarna.”
För oss som stod på Amagerbrogade i Köpenhamn den 12 december 2009 var det annorlunda. Dansk polis ringade in hundratals oskyldiga klimatdemonstranter: fältbiologer, oorganiserade, Hare krishna, minderåriga. De fick sitta i timmar i kylan, några kissade på sig, svimmade eller började blöda i handlederna av polisens plastband. Sen sattes de i stålburar i en lagerlokal. Nästan ingen anklagades för brott.
I onsdags fick de upprättelse. Olagliga gripanden och brott mot tortyrförbudet i Europakonventionen, fastslog en dansk domstol, nu i andra instans, eftersom polisen överklagat. Att man i en rättsstat kan hålla efter det värsta polisvåldet i efterhand är utmärkt.
Problemet är att det antagligen inte kommer att hindra polisen nästa gång. När världsledarna samlas går den så kallade säkerheten före allt annat. Om polisen får en juridisk smäll på fingrarna senare är det ett pris både polis och politiker gärna betalar. Särskilt när det bara handlar om några tusenlappar i skadestånd till de fängslade.Petter Larsson