Den mängd reaktioner jag får efter varje tv-krönika här på torsdagarna
fortsätter att slå mig med häpnad.
Ilskna mothugg och begåvade invändningar kan födas av saker som jag tror ska
vara helt okontroversiella. Det är råskäll och vänlighet om vartannat. Det
är fantastiskt. Det är lärorikt. Det får mig att tänka om.
Men det är egentligen inte antalet reaktioner som är grejen – utan den passion
som präglar dem.
Jag tror att hettan i engagemanget ska tolkas som ett direkt kvitto på vilken
plats televisionen har i våra liv. En hård kritik av Ingvar Oldsbergs sätt
att göra "Här är ditt liv", som Johan Croneman levererade i Dagens Nyheter i
förra veckan, tas personligt. Människor har haft Oldsbergs blick över
glasögonkanten rakt in i vardagsrummet sedan de var små.
Det är alltså ungefär som att vara liten och få höra från en kompis att farsan
är dum i huvudet.
Man kanske håller med – men man vill i så fall reservera rätten att formulera
det själv.
Allt det här kom jag att tänka på ställd inför min vansinnigt
oproportionerliga reaktion på en av televisionens största icke-nyheter under
hösten: TV3:s nya logotyp.
Jag kan inte tänka mig något som kvittar mer än hur TV3 väljer att märka
tv-rutan när de sänder. Ändå blev jag tvärförbannad: Hur kan de understå sig
att ta bort den där åttiotalsikonära guld-trean? Den som gav löfte om en
television bortom Sveriges! Den som visade reklam från den stora världen,
den som gjorde sig själv till politik på högsta nivå, den som mer än något
annat kom att symbolisera Jan Stenbecks makalösa och egenhändiga
transformationsprocess av det svenska medielandskapet! Den som stal
hockey-vm från svenska folket!
En typsnittskonsult har nu – gissar jag – fakturerat 180 000 kronor plus moms
för att tänka ut att denna extremt välkända symbol ska bytas ut mot en trea
med ett streck under. Detta blir ett praktexempel på ett massmedialt fenomen
som jag avskyr: Förnyelse som uppstår utan en klar idé om vad och varför.
Ett slags nervositet som säger "tittarna måste ju vara trötta på att
Aktuellt alltid sänds klockan nio, ska vi inte köra det halv tio ett tag?".
Och så lagar man något som aldrig var trasigt.
Då blir jag arg. Tv-arg. En alldeles egen sorts ilska, som tydligen i rätt
omständigheter kan gripa oss alla.
Skulle några av er känna som jag i det här fundamentalt oviktiga
logotypärendet? Mejla då, så sätter jag samman en petition och skickar till
vd Manfred Aronsson. Om folkhemmet nu skakar av tv-ilska, då måste han få
veta.