Tv-stjärna på liv och död

Om du besöker Lunds stadsbibliotek någon förmiddag är chansen stor att du stöter på en superkändis. Shakeb Isaar var det unga Afghanistans klarast lysande tv-stjärna, som fick miljoner unga att upptäcka Madonna, mode och sina egna möjligheter och rättigheter. Men hoten från de grupper som ville hålla fast landet i talibanstyret blev för svåra. När hans kollega sköts ihjäl flydde Shakeb Isaar till Sverige, men bevarade en säreget stark vilja till framgång – för demokrati, journalistik och frihet.

Shakeb Isaar är 24 år gammal, men i passet står det 26. Det blev lite fel när han smugglades ut från Afghanistan för två år sedan. Nu sitter han vid ett naket bord i Lunds stadsbiblioteks tomma kafeteria och berättar om sitt liv; om hur han spelade Madonnas och Britney Spears videor på tv i ett land där till och med cyklarnas ringklockor var förbjudna, om hur han blev superstar i kulturrevolutionens Afghanistan och om hur han flydde under dödshot efter att hans kollega skjutits till döds.

Shakeb Isaar växte upp i en politiskt aktiv, liberal familj, som flyttade mellan Kabul och länderna omkring Afghanistan för att undgå förtryck och förföljelser. Tidigt började han skriva för tidningen ”People” och 2001, när talibanstyret just hade fallit i sviterna efter elfte september, kom han in på journalisthögskolan. Världen var ny och Shakeb Isaar lycklig, möjligheter fanns överallt.

– När jag började studera till journalist hade jag massor av drömmar, säger han.

Den fria luften i ett nymornat Afghanistan ersattes snart av ett hotfullt dis. Säkerheten i landet försämrades och de tidningar som hade startats försvann en efter en. I detta läge startades radiostationen Arman radio av tre hemvändande afghanska bröder. Shakeb Isaar sökte jobb där och fick det. Han kom till sin arbetsplats med en tydlig idé om vad han ville göra – påverka den stora, unga generationen att tänka fritt och ifrågasätta. Redskapet var nöje och underhållning.

– De kan ta in politik om den kommer i form av underhållning.

FM-radiostationen, som först bara spelade musik, började så småningom producera nyheter, men det var inte genom dessa utan i sina program som Shakeb Isaar förmedlade sitt budskap. När tv-stationen Tolo TV drog igång ett och ett halvt år efter radiostationen, kunde han blomma ut i ett flertal mode-, musik- och underhållningsprogram.

Tillsammans med kollegan Shaima Rezayee berättade han genom handling istället för ord. Bara genom att visa sig i bild samtidigt – en man och en kvinna – gjorde de uppror mot de rättrogna islamister som ville bevara det styre som härskat sedan kommunistregimens fall. Shaima Rezayee klädde och sminkade sig som hon ville, vilket var en långt mer effektiv protest mot det Afghanistan vars kvinnor inte fick agera utan en mans tillstånd än att deklarera sina åsikter rakt ut.

– Vi var ett team. Hon var väldigt annorlunda än mina andra kollegor. Annorlunda i hur hon klädde sig, hennes stil, allt. Hon var en stor underhållare, säger Shakeb Isaar.

När han talar om sin tid på Tolo TV lyser ögonen, händerna gestikulerar och han finns där, närvarande i tv-studion varje sekund. Trots att vi sitter i en förmiddagssömnig kafeteria och inte i hans studio i Kabul, finns det inget sorgligt över situationen. Han beskriver en tid av pionjäranda, där de över hundra anställda, de flesta mellan 18 och 22 år, skapade tv som talade direkt till Afghanistans stora, unga, befolkning, hungrig på världen utanför landets gränser.

– Det är så spännande! Att se unga människor som skrattar, arbetar, dansar! Vi behövde inte människor med erfarenhet av journalistik. Vi tog dem som de var.

Han har en stark tro, dels på ungdomens sprängkraft i ett förtryckt samhälle, dels på mediernas makt att förändra.

– De säger att media är den tredje statsmakten. Jag skulle säga att det är den första, säger Shakeb Isaar.

I takt med att Tolo TV:s populäritet växte, gjorde Shakeb Isaars stjärnstatus det också. När han utlyste tävling fick han 36000 brevsvar på en dag. Han introducerade västerländska artister som Madonna och Jennifer Lopez för miljontals unga som aldrig hade hört något liknande tidigare.

– Det var otroligt! De hade aldrig hört västerländsk musik.

När han stod på höjden av sin karriär i Afghanistan var han programledare för musikprogrammet ”Hop” tillsammans med Shaima Rezayee. Alla afghaner kände till programmet och Shakeb Isaar hade fans, fick kärleksbrev och önskningar i massor.

– En kväll visade jag en video med Madonna, där hon tog av sig kjolen. Det var inte bra, säger han.

Det dröjde inte länge innan han fick ett brev från kulturministern. Hoten, som han hade fått redan tidigare, eskalerade. Shakeb Isaar lät sig inte skrämmas. Istället för att tona ned sin profil började han driva med politikerna i sina program. Han jobbade nu också med mode i programmen. På samma sätt som han hade ett djupare syfte med den musik han spelade, såg han mode som en väg till frihet för Afghanistans unga. Att själv välja hur man vill vara klädd är ett första steg på vägen mot självständigt tänkande. Steget till universitetet och att själv börja söka kunskap är inte långt, menar han.

Det som hände sedan förändrade situationen totalt. Hoten blev allvar och Shaima Rezayee sköts ihjäl.

– Jag blev chockad av nyheten. Jag trodde helt enkelt inte på att det hade hänt, säger Shakeb Isaar.

I ett slag ändrades hans syn på läget radikalt. De hot som han tidigare hade viftat bort förstod han nu var fullt realistiska. Han flyttade in i tv-husets källare och lämnade den inte på över en månad av rädsla för att gå samma öde till mötes som Shaima Rezayee.

– Jag blev som en fånge på tv-stationen. Jag kunde inte ens besöka min familj, säger han.

Med siktet inställt på att lämna landet tog han kontakt med tyska Nato. Den 29 maj 2005 tidigt på morgonen kunde Shakeb Isaar, med hjälp av Reportrar utan gränser, lämna Afghanistan för att flyga till Stockholm.

Fram tills nyligen arbetade Shakeb Isaar som Europakorrespondent för Tolo TV. Nu har hans program förbjudits.

– De borde tänka på situationen i Afghanistan och inte på att censurera medierna, säger han.

Sedan ankomsten till Sverige har han läst svenska, jobbat lite för SVT och hållit föredrag och seminarier om situationen i Afghanistan runt om i Sverige. Han har bott i Borlänge, Gävle, Göteborg, Eslöv, Stockholm och nu Lund. Familjen och vännerna finns kvar i Afghanistan.

Trots den splittrade tillvaron har han en förunderlig lätthet kring hela sin person. Han är lågmäld och lugn när han talar om det som rör den egna personen, men passionerad när frågorna handlar om medier, Afghanistan och politik. Det är tydligt att Shakeb Isaar är en person gjord för att stå i rampljuset och som först och främst drivs av de idéer han vill förmedla.

– De flesta unga gör det de gör utan att tänka så mycket på det. Varför inte fundera över vad som kan gagna samhället, vad som kan gagna oss alla, säger han.

Känner du aldrig att du vill slå dig till ro och ta det lite lugnt?

– Då skulle jag känna mig som en pensionär, som att jag är döende. Jag vill bli någon! Jag har drömmar – stora drömmar, säger Shakeb Isaar.

Men drömmarna handlar inte om personlig framgång och stjärnstatus för sakens skull.

– Jag vill dela allting. Jag vill inte förlora allt som jag har lärt mig, säger han.

Trots att Sverige bjuder många hinder i form av språk och kontakter, känner han sig inte deprimerad av tillvaron här, utan ser istället de möjligheter som finns i landet. På Lunds stadsbibliotek spenderar han flera timmar varje dag.

– Det här biblioteket har blivit min vän, säger han.

Han skulle gärna åka tillbaka till Afghanistan för att se hur landet förändrats sedan han lämnade det, men han är medveten om att han inte kan göra det utan beskydd, åtminstone inte så länge den nuvarande regeringen finns kvar vid makten. Men han tror fortfarande på en ljus framtid för sitt hemland.

– Jag tror att det kommer att bli bra, men det kommer att ta tid, säger han.

Sedan mordet på Shaima Rezayee har flera framstående afghanska kvinnor mördats. För Shakeb Isaar är det tydligt att de som genomför morden har en dagordning – att hindra kvinnor från att synas offentligt i Afghanistan.

– Morden betyder att det finns någon sorts plan.

Hur länge han stannar i Lund vet han inte. Sverige är en idyll i jämförelse med Afghanistan, men inte heller här är han säker. Det finns många exilafghaner med gammaldags värderingar som bär på ett hat mot Shakeb Isaar.

Det har blivit eftermiddag och samtalet börjar ebba ut.

Är det något av det vi har pratat om som du inte vill att jag ska skriva, med tanke på din säkerhet?

– Nej. När du står ute i regnet så spelar det ingen roll om det kommer en millimeter eller en meter, säger Shakeb Isaar.

Han ler.