Två ger sin syn på Malmö stadsbibliotek

Ett steg i rätt riktning

Charles Dickens talade när Europas första avgiftsfria folkbibliotek invigdes i Manchester 1852. Sedan dess har folkbiblioteket, särskilt i norra Europa, blivit väl förankrat i breda folklager. Men bibliotekets roll har också förändrats. Inte minst har de utvecklats från en mötesplats för böcker till en mötesplats för människor. En rad faktorer ligger bakom detta. Bland annat att tillgången på litteratur via många olika kanaler växt lavinartat.

Böcker och läsande kommer, och bör, vara ankaret i bibliotekens verksamhet även framöver. Men andra uppgifter har funnits sedan länge, uppgifter som accentuerades av samhällsutvecklingen: biblioteken som plattformar för personlig utveckling, liksom mötesplatser för många olika grupper av människor. Mötesplatser som, just genom bibliotekens icke-stigmatiserande karaktär, bidrar till samhällets sammanhållning.

Behovet av denna typ av mötesplatser ökar. En växande del av våra liv utspelar sig i privata sfärer. Då är det allt viktigare att samhället tillhandahåller många olika typer av öppna, offentliga platser, för möten öga mot öga mellan människor. Amerikansk forskning visar att i bostadsområden med många offentliga platser (parker, torg, etc) liksom ”tredje” platser (caféer, pubar, biblio­tek osv) är samhällsengagemanget högre än bland invånarna i områden med få sådana platser.

Konversationen mellan människor i samhället har redan, genom framväxten av sociala media, blivit bredare och djupare. Men det behövs också fysiska mötesplatser för denna konversation att utveckla sig in real life. Som sådana mötesplatser har biblioteken unika kvaliteter och en växande relevans. Därför är också förändringarna på Malmö stadsbibliotek ett steg i rätt riktning.

Bjarne Stenquist, journalist.

Malmö stadsbibliotek håller på att sälja ut sig

Det är allvarligt att Malmö stadsbibliotek destruerar böcker. Men lika allvarligt är det att man utan demokratisk, öppen debatt har för avsikt att sponsras av kommersiella intressen. Inget vinstdrivande företag ingår sponsringsavtal utan att kräva motprestationer. ”De som öppnat plånboken är olika bokförlag som vill se sina författare på den nya författarscenen”, rapporterar Sydsvenskan.

Innebär detta att de förlag som skickar pengar till Stadsbiblioteket kan favoriseras när man i fortsättningen bestämmer vilka böcker eller vilka författare som skall få framträda på författarscenen? I så fall blir det praktiska resultatet att biblioteket ingår i de betalande förlagens marknadsföring.

De flesta författare vet att det är en hård, men sund konkurrens om att få framträda på bibliotek och andra litterära scener. De vet också att en bok är ”död” om den inte syns i media eller på biblioteken.

Om fler bibliotek följer Malmö stadsbiblioteks exempel och skriver sponsorkontrakt med förlag eller andra kommersiella intressenter kan resultatet naturligtvis bli att vissa produkter otillbörligt gynnas.

Det är de kommunala bibliotekens trovärdighet som står på spel. Allmänheten skall aldrig behöva misstänka att valet av de böcker och författare som presenteras är baserat på kommersiella intressen.

Fråga till bibliotekschefenElsebeth Tank med anledning av ovanstående reflektioner: Ämnar Malmö stadsbibliotek att offentliggöra de sponsor­avtal som upprättas med nuvarande eller kommande företag så att allmänheten själv kan bilda sig en uppfattning om vilka villkor som gäller?

Till Malmö stads kulturnämnds ordförande Carina Nilsson (S): Är det lämpligt att en kommunal verksamhet väljer ut och gynnar enskilda vinstdrivande företag vilket kan innebära en stark konkurrensbegränsning inom bokutgivningsområdet?

Trygve Bång, författare.