Som en cowboy på jakt efter ett eget territorium att muta in, och från scenen
luktade det knallpulverrök efteråt.
Nu är kalibern en annan. På omslaget till skivan ”Hardships” som släpps i
morgon är puffrorna utbytta mot ett gevär. Nybyggaren har hittat sitt land.
Snickrat en veranda att skjuta från. Nu ska ägorna försvaras.
Liknelsen gäller två fronter.
Den första: Det artistiska territoriet. Med ”Love and Youth” etablerade sig
Jenny Wilson snabbt som en av Sveriges mest intressanta artister och
förväntningarna på uppföljaren är höga.
Den andra: Det nya albumets tema. Moderskap.
– När man har egna barn har man inga problem med att ställa sig i skottlinjen.
Plötsligt har man något att försvara. Det är mycket krig och våld på
plattan, trots att den utgår från moderskap, säger Jenny Wilson.
Hur går det ihop?
– Jag har funderat mycket på vem som får kalla sig hjälte och vem som
betraktas som modig. Är det den som går ut i krig? Eller är det den som
föder barn?
En retorisk fråga. Och ändå inte. Hos Jenny Wilson blir krigaren och modern
många gånger samma person, och ord som normalt hör hemma i en manlig kontext
används för att beskriva en vanlig småbarnsvardag med förmaningar om att
vårda språket och tugga med stängd mun.
– Det handlar om att också den allra mest vanliga vardagen ska överlevas på
något sätt.
Jenny Wilson har själv två barn. Men hon betonar att ”Hardships” för den
sakens skull inte är självbiografisk.
Albumet innehåller tretton jordiga och egensinniga r’n’b-låtar.
– Jag tänkte väldigt tidigt att jag ville dra det mot ett för mig nytt håll.
Skivan har flera av de komponenter som finns i modern r’n’b, med mycket
harmonier i rösterna och ett ganska minimalistiskt grundkomp. Samtidigt är
modern r’n’b ofta ganska ensidig. Jag har velat ha slavsångsfeeling och
jordgolv, lite hymnkänsla, lite soul.
Hur hamnade du där?
– Vad som bubblade i mitt huvud innan jag satte det på pränt, både textmässigt
och låtmässigt, var en väldigt stark inre bild. Den satte tydliga avtryck i
hur soundet låter och vad texterna säger.
Hur såg den bilden ut?
– Den är himla svår att beskriva. Ett gammalt trägolv, ett gistet gammalt hus
har jag sagt i tidigare intervjuer. Men egentligen är det nog bara
resultatet av bilden jag kan bjuda på.